Hej,Jag har länge haft ett "problem" som ofta gör att jag väldigt ofta känner mig ledsen och nedstämd. Mina vänner utesluter mig ganska mycket. Jag är en tjej som inte har så många vänner. De i 2 jag har i skolan är i stort sätt de ända jag har. Hade en bästavän i skolan förut som jag stod väldigt nära, men hon flytta till ett annat land och vi pratar inte lika mycket längre.Just i skolan utesluter de mig på så sätt att de sätter sig på 2 platser (när vi är 3st) i klassrummen, och jag är alltid den som får sitta själv bakom dem. De är även oftast dem som pratar med varandra på rasterna medans jag mest sitter bredvid och lyssnar. Sen har de även många vänner utanför skolan som de har lärt känna genom varandra. De går på konserter, fikar med varandra och en massa sånna saker som de sedan lägger upp bilder på instagram/Twitter om. Sen får jag se det och varje gång jag ser det kommer en klump i magen och det får mig att mig ensam och bortglömd. De har lixom ett kompisgäng utanför skolan och jag får inte ta del av den gruppen alls. Det här är väldigt jobbigt för mig och jag känner mig alltid som ett "femte hjul". Och just p.g.a. att de är mina ända 'vänner', så är jag aldrig med kompisar på fritiden. Jag sitter mest hemma ensam på mitt rum och gör saker själv. Mina vänner från skolan vet att jag inte har så många vänner, men ändå så frågar de aldrig om jag vill följa med. Dom har ofta ljugit mig rakt upp i ansiktet om att inte ha några planer . Jag frågar vad de ska göra och de säger 'ingenting' men sen skriver de på Twitter att de e så taggade för den planerade 'sleepover with bestie'. Det gör så ont att läsa sånt där och det förstör ofta mina helger. Jag ligger o tänker på hur de har roligt medans jag sitter ensam på mitt rum. Jag vet att jag inte borde vara med dom, men det finns inga andra i klassen som vill vara med mig. Tro mig jag har försökt att börja vara med andra i klassen och få nya vänner. Men det är ingen som verkar vilja vara vän med mig. Men de tycker om och är vänner med de som utesluter mig. Jag förstår verkligen inte varför just jag har så svart att bli vän med nya personer, med tanke på att jag är precis lika trevlig och vänlig som alla andra. Antingen så är jag med mina vänner som utesluter mig, eller så är jag ensam. Jag har varit ensam förut och det var nästan värre än att vara utesluten. Man blev bara utstirrad.Vill gärna skaffa vänner via internet, men har en gång när jag var mindre blivit lurad. Trodde jag chattade med en tjej i min ålder men det var en vuxen man, och av den anledningen är jag orolig för att det ska hända igen och vågar nästan inte starta en konversation med någon.Har ni några tips på hur jag kan skaffa nya "riktiga" vänner?/Ensam
Svar
Hej!
Tack för dina rader till Tjejjouren.se. Jag tycker du är så himla modig som skriver till oss.
Du berättar att dina två vänner utesluter dig från en gemenskap på olika sätt. Att detta får dig att känna dig nedstämd och ledsen. Du skriver att du inte har många vänner och undrar om vi har tips på var du kan hitta nya vänner.
Jag vill börja med att skriva att jag verkligen förstår att detta gör dig nedstämd och ledsen. De två vänner som du beskriver i mejlet beter sig verkligen inte som riktiga vänner och jag förstår att de sårar dig gång på gång. Det som dom gör mot dig är verkligen inte okej! Är det någon i din närhet som känner till det här, som vet att du är ledsen och ensam? Någon som du kan prata med? Eller finns det kanske en kurator på skolan som du kan få stöd av? Det kan vara skönt att få hjälp att reda ut alla känslor tillsammans med någon som är bra på det, och van att prata om sådana saker som ensamhet och kompisar. Sen så undrar jag, om det är så att du gillar de här två vännerna. Har du funderat på om du skulle kunna prata med dem? Samtidigit eller en och en, bereoende på vad du trivs bäst med? Förhoppningsvis kan de ändra sitt beteende om de förstår hur du känner. Det är även viktigt att du vet om att du inte gör något fel i det här och att det är dina vänner som måste ändra sitt beteende.
Du skriver att du blev lurad när du letade efter vänner via internet och att du därför inte vågar prova igen. Det kan jag verkligen förstå. Jag tänker att du inte ska behöva ändra dig eller begränsa dig genom att inte chatta igen för att en man betett sig väldigt illa. Jag vill bara att du ska veta det. Men jag förstår verkligen att det skapat en rädsla hos dig. Har du pratat med någon om det här? Att bli utsatt över nätet, som det kallas, kan orsaka en massa tunga känslor och dessa kan vara bra att prata med någon om.
Så som svaret på din fråga om tips för att hitta nya vänner, utanför nätet, så tänker jag såhär. Ibland så finns det perioder i livet och olika sammahang där en kommer in i olika grupper. När detta är grupper en inte trivs i så kan det vara mycket jobbigt. Framförallt när det inte är ett alternativ att välja bort gruppen eller välja andra vänner, för det inte finns några utan att en då blir ännu mer ensam. Men jag är säker på att det finns nya vänner för dig någonstans! Säkert människor som du kanske har mer gemensamt med än de två vänner du berättar om.
Vad tycker du om att göra? Tror du att du skulle kunna hitta något ställe där du kan träffa andra som har liknande intressen som dig? Vet inte om du bor i en stor eller liten stad, men på vissa platser finns det ungdomshus eller föreningar där man kan hitta människor som gillar samma saker, och där du kan träffa lite andra typer av människor. Om man bor i en liten stad kan det vara svårare och då kan man få leta lite.
Ibland kan det ta lite tid innan en hittar vem en är och vilka kompisar en vill ha, och jag hoppas att du gör det tillslut! Ge inte upp, du är värd att må bra! Du får jättegärna höra av dig igen både genom frågelådan och även till våra jourer där du kan chatta flera kvällar i veckan. Du hittar alla kontaktuppgifter på vår första sida.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
