Trött på livet!

Hejsan! Mitt namn är Melissa. Jag är väldigt missnöjd med mitt liv. Jag har alltid känt mig "oälskad" och "oönskad". Haft en jobbig barndom och flyttat runt överallt till nytt hem med nya människor. Nu bor jag i en fosterfamilj sen 1 år tillbaka. Har ingen kontakt med min pappa på grund av att han har gjort olämpliga saker.. Min mamma träffar jag då och då. Men hennes kille och jag kommer inte bra överens. Dessutom vill hon knappt träffa mig. Hon svara knappt när jag ringer och ibland kan det gå flera månader i mellan och det är alltid jag som hör av mig. Min fosterfamilj trivdes jag bra i ifrån början. Men nu vill de inte ha mig hemma på helgerna och andra dagar och. Jag måste nu uteliggare bo i en annan familj. Så jag bor på 3 ställen kan man säga. Hos mamma ibland och 2 andra familjer. Känner mig bara som ett jävla stort besvär. "Ungen ingen orkar med" Det var inte mitt fel att jag fick flytta. Det var mina föräldrars fel. Min familj jag är hos på vardagarna (allså mest hos) umgås knappt med mig. En helt annan sak till att jag är missnöjd med mitt liv är att jag är 17år och har haft sex med 15 och lite till.. Allt detta för att hitta en pojkvän jag kan bli älskad av. Jag har inga vänner i skolan och blev mobbad som liten. Min "bästa kompis" dissade mig när hon hittade andra kompisar. Men till saken nu, jag har blivit utnyttjad alla gånger och nu har jag träffat en kille i över ett halvår (längsta killen jag har haft) men han ser mig bara som sin kk. I början så lurade han mig och sa att han gillade mig osv och tjatade sig till sex fast jag sa nej flera gånger. Sen "råkade" den bara komma in i mig. Efter ett tag blev jag kär i denna killen och han började tröttna på mig. Han vill endast träffa mig för att ha sex det märker man tydligt. Har pratat med honom om detta flera gånger med det slutar alltid med bråk. Det kan gå dagar utan vi snacka och han svarar knappt på sms. Han vill inte visa mig för hans kompisar. Fatta inte ens att jag kan gilla en kille som är så elak. Antar att det var det "snälla" hos han jag föll för i början. Nu har jag fått herpes. Det gör mitt liv ännu sämre. Om jag hade berättat för denna killen hade han förmodligen "dödat" mig. Han verkligen HATAR folk som har herpes. Jag mår sjukt dåligt över min herpes. Ingen kille vill ha en herpestjej. Känns som om jag redan har kastat bort hela mitt liv.*Ingen kille för mig på grund av min herpes för att jag knullade runt. *Ingen familj. *Inga vänner. *Mobbad. * Dålig i skolan. Kommer inte kunna få ett bra jobb då. Har inte orkat tänka på skolan eftersom det har hänt så mycket i min barndom.Verkligen sämst på allt. Vad ska jag göra för att få ett liv? Jag vill bli lycklig. Det flesta människorna vet inte vad dom har förrän de har förlorat de. Kram.

Svar

Hej Melissa, vad fint att du har hittat till vår sida. Jag blir väldigt berörd när jag läser ditt mejl, och det är flera saker som jag tänker att jag skulle vilja säga till dig.

För det första är du väldigt bra på att uttrycka vad du känner och hur ditt liv ser ut just nu. Det är verkligen något som inte är så lätt att göra alla gånger.

Att förlora kontakten och tilliten till en eller båda sina föräldrar är väldigt smärtsamt. Ofta är det något som man behöver bearbeta flera gånger i sitt liv och på olika sätt. Min första tanke är om du har en samtalsterapeut som du litar på och som kan ge dig stöd i nuläget? Det låter verkligen inte okej att du bor på tre olika ställen. Alla ungdomar som har kontakt med socialtjänsten har rätt att få en egen handläggare som ska hjälpa dig i situationer som den som du beskriver. Funderar på om du har fått det?

Det är väldigt vanligt att man letar efter kärlek på det sätt som du beskriver, om man har blivit utnyttjad och sviken av dem som ska stå en närmast. Och när man så innerligt behöver någon är det lätt att hamna i situationer där andra utnyttjar en. Du beskriver så bra din längtan, efter som jag förstår, trygghet och närhet. Och jag tänker att du behöver hjälp att läka själv innan du kan relatera till någon annan i en kärleksrelation. Är du med i hur jag tänker?

Att den här killen som du berättar om har tvingat till sig sex är ett övergrepp och en brottslig handling. Ingen har rätt att göra så mot dig! Man brukar prata om att det är viktigt med ömsesidighet när man har sex med någon. Det vill säga att man kollar av hur den andra upplever det, och att man pratar om vad som är okej och inte, och hur just jag vill ha det. Den här killen verkar inte se dig överhuvudtaget. Du har varit supertydlig mot honom och det är jättebra. Ansvaret ligger på honom helt och hållet! Jag vill verkligen understryka att du har gjort allt rätt. Som jag redan antar att du vet, så har du rätt att göra en anmälan mot honom om du skulle orka och vilja det.

Du berättar också att du har fått herpes. Jag förstår verkligen att det känns jobbigt för dig. Speciellt eftersom att du har många saker som du går runt och funderar på och som du behöver stöd i. Herpes fungerar så att de första utbrotten av blåsor (om man nu får det) kan vara väldigt smärtsamma, men sedan brukar utbrotten över tid bli mindre jobbiga. Det finns också medicin som man kan ta för att hindra att utbrotten blir så stora och man kan få hjälp med smärtlindrande salvor. Men allt det här kanske du har fått information om? Annars kan du gå till ungdomsmottagningen och be att få en rejäl genomgång om hur man kan hantera herpes. Du ska veta att det är väldigt vanligt med herpes bland ungdomar, och ibland kan det till och med vara så att man senare i livet träffar någon som också har herpes. Det är inte så ovanligt. Och då vet den personen hur det är, och det verkar inte lika skrämmande. Kondom skyddar bra emot herpes, och jag tänker att om du och den du i framtiden har sex med skyddar sig så har du tagit ett stort ansvar för smittorisken. Eller hur?

Tjejjourerna runt om i landet jobbar för tjejer som har de erfarenheter som du har. Med dem kan du chatta och en del har också möjlighet att föja med dig som stöd, tex för att prata om din situation med din handläggare på socialtjänsten och liknande. Här får du nu några tips på Tjejjourer och ungdomsjourer som du skulle kunna få bra stöd av i din situation:

Novahuset: http://novahuset.com/

1000 - möjligheter - http://www.1000mojligheter.se/kontakta-oss/

Tjejzonen - http://www.tjejzonen.org/#!storasyster/c1865

Tjejzonen erbjuder att du kan få en Skypesyster eller chattsyster tex där du kan få stöd i din situation! Gå in via länken och läs mer.

Melissa, jag tycker du är modig och klok som skriver till oss. I ditt mejl finns så mycket längtan och styrka tycker jag. Du är så mycket värd och har rätt att få hjälp och stöd av vuxna runtomkring dig. Många tjejer som arbetar på tjejjourer har liknande erfarenheter som du har. När man har fått stöd och hjälp att gå vidare i livet kan man använda sina erfarenheter till att stötta och hjälpa andra. Självklart är det så att det är svårt att kunna prestera bra i skolan när man inte har sina basbehov uppfyllda. Jag tänker på att känna säkerhet och trygghet, att känna sig älskad och viktig. Jag blir riktigt arg på de vuxna runtomkring dig som inte ser till att du får det du har rätt till. Med en tjejjours hjälp kan du få kraft och ytterligare mod att gå vidare. Vad tänker du om det? Kan du inte kolla in de länkar som jag skickar med i mejlet? Det kan vara ett andra steg efter att du har skrivit till oss. Vi finns här och står verkligen på din sida. Hittar du inte rätt hjälp så återkom igen så ska vi försöka på nytt.

Du, ta hand om dig och tro på dig! Jag skickar mycket värme till dig, och en hel massa hopp. I ditt mejl ser jag att du vill förändra och må bättre. Som du säger "bli lycklig". Det tycker jag är en väldigt bra grej att sträva efter, och jag är alldeles övertygad om att du kommer lyckas med det tids nog när du nu tar stöd och hjälp i det som är svårt. Tillsammans är vi starkare!

/Tjejjouren.se