frida!

Hej! Anledningen till att jag skriver till er är för att jag behöver hjälp, jag mår inte bra psykiskt. Jag känner mig otroligt och osäker pga detta, jag känner mig konstig, ful och speciellt onormal, varför ska detta drabba mig? Det jag pratar om är att rodna, bli röd i ansiktet när jag träffar folk, främst nytt folk. Jag har haft lätt att rodna så länge jag ka minnas men det är inte förens nu de senaste året som jag förstått att det sänker mig så troligt mycket psykiskt. Jag vågar inte göra saker som jag så gärna önskar att jag vågade, jag vågar inte göra saker som andra ser som en lek, jag är rädd, rädd för att rodna, för mig är att rodna det värsta som finns. Egentligen vet jag inte varför jag känner såhär, vad är det som är fel med att rodna? Jag hittar oftast några fel enligt mig själv men det är egentligen inget som jag tror folk bryr sig om särksilt mycket. Men jag bryr mig, för mig känns det som världens hemskaste grej, världens pinsammaste grej och det känns som att folk hånar en inombords. Jag föreställer mig att folk tycker jag är ful, att jag inte duger osv. Faktum är att det inte är någon som säger till mig att jag är ful eller rodnar, det är jag som är i en negativ bubbla som jag inte kommer utifrån. Denna sak har fått mig att idag undvika jobbiga situationer som jag för något år sedan skulle se som vad som helst och som jag tror ingen människa tänker på idag. Jag kan tycka det är jobbigt att gå i ett varuhus, betala, gå på fester, träffa nytt folk. Jag tycker självklarheter bara blir jobbigare och jobbigare. Jag har pratat med nära vänner om detta men dom kommer alltid med samma svar, men du är inte röd och om du är det, vad spelar det för roll? Jag kan bara inte ta in detta utan fortsätter att nedvärdera mig själv och detta blir bara jobbigare och jobbigare för varje dag. Mina vänner säger att man går igenom detta en viss period av tonåren, då man känner sig extremt osäker men för mig känns det som det aldrig någonsin ska försvinna. Min största rädsla som hela tiden oroar mig är att jag alltid kommer ha dessa problem, att jag aldrig kommer bli av med min osäkerhet. Jag vet att man ska tänka positivt men för mig går det inte längre, det går inte att ta genvägar och gömma undan mina känslor för det här är sanningen, jag blir bara mer osäker för varje dag som går! Min största dröm är att stå på scen och sjunga och visa att jag också kan, för det är ju så många andra som vågar! Jag föreställer mig alltid hur det skulle vara att vara i någon anns sits som t. ex står på en stor scen inför massa folk och känner alltid att jag aldrig skulle klara det, jag skulle bli röd som en tomat, Men jag vill så gärna, så gärna! Men för mig känns det som om det aldrig kommer ske pga min osäkerhet och min rädsla för att rodna. Jag hatar ordet rodna, bokstavligen hatar och tycker det är väldigt pinsamt att prata om att jag är väldigt osäker pga detta. För mig betyder ordet rodna, ful, pinsam och konstig. Varför rodnar just jag och inte någon annan? Syns det mer på vissa men att man egentligen har samma känsla inombords? Går det att göra något åt rodnad? Jag känner att jag behöver all stöd och hjälp jag kan få för jag vet inte vad jag ska göra, hur jag ska bli starkare och inte tänka på att jag rodnar, då rodnar jag oftast bara mer. Jag har aldrig vågat insett att detta trycker ner mig så otroligt mycket men det är hela sanningen. Snälla ni, det skulle betyda otroligt mycket om ni kunde svara på detta, det känns som att jag behöver någon att prata ut med om detta men jag vet inte om jag vågar. Det skulle kännas otroligt skönt att besöka en kurator men jag vill inte inse att jag har sånna problem, men antagligen så har jag det. Jag är rädd för att detta aldrig ska försvinna, jag hatar att rodna!