Tjej som sitter ner
Gilla13 

Ätstörningar

Med ätstörning menas exempelvis anorexia, bulimi, hetsätning, ortorexi och UNS.

Alla kan drabbas av en ätstörning, oavsett ålder eller kön, och i Sverige lider över 100 000 människor av någon form. Men vad är en ätstörning egentligen?

Innehåll

Vad är en ätstörning?

Ätstörningar har inget att göra med hur många kilo du väger. Det handlar om känslor alltihop, om fixering vid mat, kroppen och träning.

Det är viktigt att komma ihåg att ätstörningar kan visa sig på många sätt, genom t.ex. viktuppgång eller viktminskning, men också att det i många fall inte syns utanpå att någon är drabbad. Det finns flera olika diagnoser och benämningar som rör ätstörningar och för vissa passar ens sjukdom ganska bra in på hur det sägs att just den ätstörningen är. Andra känner igen sig i flera olika, samtidigt som ytterligare andra inte alls känner sig hemma i någon av kategorierna som finns.

Kategorierna som ätstörningar brukar delas upp i går in i varandra och en typ av ätstörning kan med tiden gå över helt i en annan typ. Här är några av de vanligaste beskrivningarna:

Anorexia

Anorexia är en ätstörningsdiagnos där den som är drabbad låter bli att äta för rädslan att gå upp i vikt. Ofta hänger det ihop med en skev kroppsuppfattning där självkänslan är mycket beroende av just vikten och kroppen.

Bulimi

Bulimi är en diagnos som betyder att den som drabbats äter mycket under en kort tid och sedan försöker bli av med maten, t.ex. genom att kräkas, använda laxermedel, eller träna mycket och/eller banta. Också här är det vanligt att självkänslan hänger ihop med hur en uppfattar sin kropp.

UNS 

UNS är en förkortning för ”utan närmare specifikation” och kallas också för atypisk ätstörning. De som får diagnosen har en ätstörning som inte passar in i facken för anorexia eller bulimi. Så kan det bli om en t.ex. har flera men inte alla symptom från någon av kategorierna. Ätstörning utan närmare specifikation är den vanligaste formen av ätstörning.

Hetsätning

Att hetsäta är att äta väldigt mycket på en gång, ofta i perioder. Den som har problem med hetsätning kan gå upp mycket i vikt eftersom hen inte försöker göra sig av med det den ätit efteråt.

Ortorexi

Ortorexi brukar det kallas när någon tränar väldigt mycket och äter så pass strikt att det blir farligt. Trots att den som gör det vill leva hälsosamt utsätts kroppen för en så stor påfrestning att den till sist tar skada istället för att må bättre.

Att stämma in på en viss diagnos eller beskrivning är inte det viktiga när vi pratar om ätstörningar. Det viktiga är ditt förhållande till mat och hur du mår. Du behöver inte passa in i en viss bild av hur det är att ha en ätstörning för att vara drabbad eller ha ett problem att ta på allvar

Problem som hör ihop med ätstörningar

Ätstörningar kan ge många olika följder. En del av dessa kan vara magproblem, att stanna i växten, få problem med sin munhygien, drabbas av störningar i menscykeln, få koncentrationssvårigheter och drabbas av tvångstankar  och depression.

Många som är drabbade av ätstörningar har även andra problem utöver sin ätstörning. En del isolerar sig eller är djupt deprimerade, andra skadar sig själva genom att exempelvis skära sig.

Många som har ätstörningar känner sig ensamma, misslyckade och bär på en enorm skam. Ätstörningen kan utvecklas till en svår och ibland farlig sjukdom som de flesta behöver hjälp för att ta sig ur.

Varför drabbas någon av en ätstörning?

Alla som drabbas av ätstörningar har olika orsaker till varför just de drabbas men ofta ligger en låg självkänsla till grund för att en ätstörning utvecklas.

Ibland startar ätstörningarna efter en jobbig upplevelse, trassel hemma, ångest eller en depression. Det kan också handla om en bantning som går över styr eller om kroppsfixering.

Det är vanligt att det är en kombination av flera saker som gör att någon drabbas av en ätstörning. Det kan vara allt från att sträva efter en viss kroppstyp, att känna sig värdelös och att en inte förtjänar bättre till att kväva sina känslor med mat och använda ätandet som tröst och ångestdämpning.

För vissa kan ätstörningen likna ett självskadebeteende. Men oavsett hur ätstörningen tar sig uttryck är den ett symptom på något annat – att inte må bra.

Det går att bli frisk!

Det går att bli frisk från en ätstörning. Det kan vara svårt på helt egen hand men det finns hjälp att få och det bästa är om du kan få den tidigt.

Det första steget

Först behöver du bli medveten om att du har en ätstörning. Ätstörningen sitter inte i kilona och ofta syns det inte utanpå, utan det sitter i känslorna och tankarna. Om du har en ohälsosam relation till mat, träning och din kropp är det viktigt att du blir medveten om det. Det är en insikt som ofta är jobbig att ta till sig men som räcker långt.

Berätta för någon

Nästa steg är att prata med någon som du har förtroende för. Det kan vara någon i din familj, personal i skolan, en kompis eller en tjejjour till exempel. En tjejjour som fokuserar särskilt på ätstörningar är Ätstörningszonen som är en del av Tjejzonen.

Sök hjälp

Våga be om professionell hjälp även om du är osäker på vilken typ av stöd du behöver. På friskfri.se kan du hitta mer information om ätstörningar och om var du kan vända dig beroende på var du bor. Du kan också få reda på var du kan vända dig genom deras chatt eller stödtelefon.

Det är både modigt och viktigt att sätta ord på sina känslor och upplevelser. Vänta inte. Desto tidigare du söker hjälp, desto lättare är det att komma till rätta med problemen.

Om du känner någon med en ätstörning

I Tjejguidenartikeln Känner du någon med en ätstörning har vi samlat några tips och råd för dig som är kompis, syskon eller på andra sätt står nära någon som drabbats av en ätstörning. Läs gärna mer där om hur du kan vara ett stöd och om hur viktigt det är att också du som anhörig får stöd.

För mer information om ätstörningar gå in på friskfri.se.

Faktagranskad av Malin Sjöström, Frisk & Fri – Riksföreningen mot ätstörningar