Att vara ung mamma är en utmanande uppgift som kan skapa många frågor och funderingar, inte minst om de praktiska sakerna. Kan jag vara hemma med mitt barn? Hur får jag pengar till en barnvagn? Vad gör barnavårdscentralen? Hur hittar jag en dagisplats? I det här avsnittet har vi samlat svar på de frågor som ofta dyker upp för unga mammor.
Innehåll
- Hur vanligt är det med unga mammor i Sverige?
- Var vänder jag mig under graviditeten?
- När du fått ditt barn
- Vad är en vårdnadshavare och vad kan den bestämma?
- Vad händer om jag är en omyndig tjej som får barn, får jag vara vårdnadshavare då?
- Hur fastställs vilka föräldrarna är?
- Umgängesrätt
- Kan jag vara ledig under min graviditet?
- Hur länge får jag vara föräldraledig?
- Vad får jag för pengar när jag är föräldraledig?
- Underhållsskyldighet och underhållsbidrag
- Barnbidrag, pengar till spädbarnsutrustning och studiebidrag
- Dagisplats/förskola
Hur vanligt är det med unga mammor i Sverige?
I Sverige har andelen unga föräldrar minskat genom åren. År 2009 var 3,5 procent av alla förstföderskor mammor som var 19 år eller yngre, alltså 1682 unga mammor. [1] Om vi jämför det med hur det såg ut på sjuttiotalet är skillnaden stor. 1973 var hela 15 procent av alla förstföderskor mammor som var 19 år eller yngre. [1]
År 2017 var genomsnittsåldern för förstföderskor var drygt 29 år [2].
Var vänder jag mig under graviditeten?
På mödravården kan du få stöd och hjälp när du är gravid eller vill bli gravid. All mödravård är gratis i Sverige. När du är gravid erbjuds du en rad olika rutinkontroller som är frivilliga att gå på. Det brukar vara mellan 8-11 besök under en graviditet. Under kontrollerna kommer barnmorskan att mäta din mage och väga dig för att se hur barnet växer, ta ditt blodtryck, lyssna på fostrets hjärtljud och ta blodprov för att se vilken blodgrupp du tillhör.
När du är i vecka 17-20 får du ta ett ultraljud. Det är en undersökning där du och barnmorskan tittar på fostret i magen med hjälp av en utrustning som gör att ni kan se det på en skärm. Genom att gå på regelbundna kontroller kan du hålla koll så att allt står rätt till och upptäcka problem i tid. Mödravårdscentralen brukar också ofta erbjuda föräldrautbildningar där båda föräldrarna kan delta.
Förlossningsrädsla är vanligt bland gravida tjejer. Graviditeten är en ny och unik upplevelse och oro och rädsla inför förlossningen är inte ovanligt. Men om din oro är så stark att den påverkar din vardag och blir ett stort problem, är det bra om du söker stöd hos din barnmorska på mödrahälsovården. Barnmorskan kan hjälpa dig med förberedande samtal eller remittera dig vidare för hjälp.
När du fått ditt barn
När du fött barn kommer du att börja gå till barnavårdcentralen, BVC. Du kan välja vilken BVC du vill gå till redan innan du fött ditt barn.
Första gången brukar BVC göra ett hembesök och resten av kontrollerna sker på vårdcentralen. De tittar på ditt barns utveckling, att barnet äter och växer som det ska, kontrollerar syn och hörsel, ger vaccinationer och så vidare. BVC har kontakt med dig och ditt barn fram tills barnet är fem år gammalt, sedan tar skolhälsovården över.
Vad är en vårdnadshavare och vad kan den bestämma?
Om du är under 18 år har du en vårdnadshavare. Oftast är vårdnadshavaren en eller två föräldrar men ibland kan det vara någon helt annan. Då är den personen utsedd av en domstol.
Vårdnadshavare kallades tidigare för målsman och kan bestämma i olika frågor som rör dig. Det finns ju många tillfällen då du behöver underskrifter/tillåtelse från din vårdnadshavare. Till exempel när du ska vaccineras i skolan eller när du vill ansöka om ett pass.
Vårdnadshavaren är också delaktig i kontakten med polisen eller sjukhuset om du råkat illa ut. Han eller hon bestämmer så länge du är ett barn helt enkelt. När du fyllt 18 år är du juridiskt myndig och då har dina vårdnadshavare inte längre någon rätt att bestämma eller ta del av den information som de tidigare fått.
Vad händer om jag är en omyndig tjej som får barn, får jag vara vårdnadshavare då?
Fram till att du är 18 år gammal ses du som ett barn i juridisk mening; du är omyndig och har en eller två vårdnadshavare. Om du är under 18 när du får barn blir du vårdnadshavare för ditt barn, men inte förmyndare. Är pappan till barnet över 18 år blir han ensam förmyndare för barnet tills du blir myndig.
Om det inte finns någon pappa med i bilden eller om han också är omyndig kan en särskild förmyndare förordnas. Det är inte alltid det görs. Ofta är det inte nödvändigt att ha en, utan det görs i princip bara om det finns frågor som rör pengar. Till exempel om ditt barn skulle ärva en stor summa pengar.
Då skulle en särskild förmyndare utses för ditt barn som skulle ta hand om ditt barns pengar och företräda henne/honom när det gäller dem. Som omyndig vårdnadshavare har du allt ansvar för ditt barns omsorg och vård. Barnbidraget betalas ut dig.
Hur fastställs vilka föräldrarna är?
För att fastställa att någon är mamma eller pappa gör socialtjänstens familjerätt en utredning. Eftersom det är vi tjejer som föder barn är det ovanligt att det blir en utredning kring dig som mamma, om det inte hänt något ytterst ovanligt som måste utredas. Annars får den som föder barnet moderskapet registrerat automatiskt, och blir därmed vårdnadshavare. Det ser lite annorlunda ut för partnern till tjejen.
Om din partner är en kille och ni är gifta fastställs faderskapet automatiskt och han blir också vårdnadshavare. Om ni inte är gifta kommer socialtjänsten att utreda vem som är pappa. Om det inte finns några tvivel om vem det är från både din och hans sida, räcker det med att skriva under några papper.
Om det skulle vara så att någon av er tvivlar, kommer ett faderskapstest behöva göras. Det är ett DNA-test som berättar om den som testas är den biologiska pappan eller inte. Om killen är pappa till barnet, får han ansöka om att bli vårdnadshavare.
Om din partner är en tjej och ni genomgått assisterad befruktning (insemination) kan hon bli fastställd för föräldraskap, alltså registrerad som förälder till barnet. Detta kräver dock att inseminationen skett på ett svenskt sjukhus och att hon gått med på att genomföra inseminationen.
Umgängesrätt
Ibland uppstår konflikter mellan föräldrar om hur ofta, när och var de ska träffa barnet. Det är inte föräldrarnas rätt att få umgås med sitt barn, utan lagen säger att det är barnet som har rätt till bägge sina föräldrar, även om det inte bor hos dem båda två. Så även om du tycker att det är hemskt svårt att samarbeta med den andra föräldern kan du bli tvungen att göra det för att ditt barn ska få tillgång till båda sina föräldrar.
Tanken bakom det är att barn har behov av nära och goda relationer till båda föräldrarna även om föräldrarna inte lever tillsammans. Umgängesrätten, som den kallas, kan vara reglerad om någon av föräldrarna begår övergrepp mot sina barn. Om du behöver stöd och hjälp för att kunna hantera umgängesfrågan, boendefrågan för barnet eller vill söka enskild vårdnad (att du ensam ska ta ansvar för barnet) kan du vända dig till familjerätten på socialtjänsten.
Kan jag vara ledig under min graviditet?
För att kunna vara ledig under graviditeten och ändå få pengar, finns tre möjligheter, ta ut föräldrapenning, vara sjukskriven eller få havandeskapspenning. Du kan få föräldrapenning när du är gravid, men bara från och med den 60:e dagen innan din beräknade förlossning. Vanligtvis brukar tjejer ta ut dem om det är så att hon får graviditetsbesvär vilket enligt Försäkringskassan är: trötthet, svullna ben, allmän otymplighet och lättare ryggbesvär.
Om du är sjuk under graviditeten och det inte är graviditetsbesvär kan du bli sjukskriven. Din läkare och Försäkringskassan som gör en prövning av om du bör vara sjukskriven eller inte och i så fall hur länge. Om du har ett arbete som är svårt eller omöjligt att utföra på grund av att du är gravid har du rätt att ansöka om havandeskapspenning. Det kan du få om du har ett fysiskt tungt arbete eller om det finns risker i din arbetsmiljö. I första hand brukar arbetsgivaren omplacera dig på arbetsplatsen så att du får mer passande arbetsuppgifter.
Hur länge får jag vara föräldraledig?
Om du är ensam vårdnadshavare har du rätt till 480 dagar med föräldrapenning. Om du har gemensam vårdnad har ni rätt till 240 dagar vardera. Om ni bestämmer att den ena ska vara hemma, kan den som är hemma ta alla den andras dagar förutom 60 dagar som är reserverade.
Om ni delar lika på ledigheten kan ni få en jämställdhetsbonus som betalas ut med slutskattebeskedet. Ni får inte ta ut föräldraledigheten samtidigt. Om du skulle föda fler barn samtidigt, dvs. tvillingar, får du 180 dagar extra för det andra barnet och då kan både du och din partner vara hemma och få föräldrapenning samtidigt.
Vad får jag för pengar när jag är föräldraledig?
Under föräldraledigheten har du rätt att få föräldrapenning som är en ekonomisk ersättning. Hur mycket föräldrapenning du kan få beror på om du har arbetat, studerat eller varit arbetslös. Den grundar sig på din tidigare inkomst.
För att räkna ut hur mycket pengar du kan få; besök Försäkringskassans hemsida: www.forsakringskassan.se. Om din inkomst ändrar sig unden tiden då du är föräldraledig, tex. om du arbetar extra eller får sänkt inkomst, är det viktigt att du anmäler det till Försäkringskassan. Om det visar sig att du fått för mycket kan du behöva betala tillbaka pengar.
För att få föräldrapenning måste du skicka in ett moderskapsintyg till Försäkringskassan. Moderskapsintyget hämtar du på mödravårdscentralen (MVC). Försäkringskassan kommer sedan att kontakta dig via post för att inhämta uppgifter om din inkomst och hur länge du vill vara ledig.
Underhållsskyldighet och underhållsbidrag
Som förälder är du skyldig att försörja ditt barn fram tills det fyllt 18 år, eller 21 om det fortfarande går i skolan. Om barnet bor hos en av föräldrarna så ska den andra föräldern betala underhållsbidrag. Om barnet bor lika mycket hos vardera föräldern så behöver ingen av föräldrarna betala underhållsbidrag.
Underhållsbidraget kan se olika stort ut och beloppet får du göra upp om med den andra föräldern, Beloppet brukar bero på vilka ekonomiska behov barnet har och vilken förmåga den andre föräldern har att betala. Det finns en mall på försäkringskassan som lätt räknar ut hur mycket pengar det rör sig om.
Om föräldern inte betalar underhållsbidrag, betalar för lite (under 1273 kr/ månaden), inte betalar i rätt tid eller om det inte finns någon annan förälder än dig, kan du som bor med barnet söka om underhållstöd. Underhållsstöd är samma sak som underhållsbidrag men det betalas ut av Försäkringskassan.
Barnbidrag, pengar till spädbarnsutrustning och studiebidrag
När du får barn kommer du att få barnbidrag på 1050 sek, den första utbetalningen kommer månaden efter barnets födelse och sen får du det fram tills att barnet fyllt 16 år. Bidraget kommer att betalas ut till mamman automatiskt om ni inte väljer att det ska betalas ut till den andra föräldern.
Är båda vårdnadshavarna av samma kön betalas det ut till den äldsta av föräldrarna. Om du inte bor med den andra föräldern och barnet bor hos både dig och den andra förälder så kan ni dela barnbidraget. Om du får flera barn så kommer du att få flerbarnstillägg och det är olika mycket beroende på hur många barn du har.
Det kan bli stora kostnader kring ett barn. Barnbidraget ska hjälpa dig med kostnaderna men om det inte räcker till kan du söka ekonomiskt bistånd på socialtjänsten. Det finns en särskild paragraf i socialtjänstlagen (4 kap 1§) som säger att du har rätt att ansöka om pengar för nödvändig spädbarnsutrustning i samband med ett barns födelse. Pengarna kan gå till barnsäng, skötbord, barnvagn, bärsele, utrustning för bad.
När barnet fyllt 16 år kommer barnbidraget att bytas ut till studiebidrag. Det kräver dock att barnet pluggar på gymnasiet. Det krävs ingen ansökan för att få ut studiebidraget utan det registreras automatiskt.
Dagisplats/förskola
Ditt barn har rätt till förskola från ett års ålder men ibland kan det få börja tidigare. Hur länge barnet får vara på förskolan beror på din sysselsättning. Om du arbetar eller studerar har ditt barn rätt att vara på förskolan under din arbets- eller studietid samt under restid till och från arbetet/skolan.
Om du är arbetslös eller föräldraledig har barnet rätt till 15 tim/vecka i förskola. Hur de 15 timmarna fördelas mellan veckans dagar kan variera mellan olika avdelningar och dagbarnvårdare. När ditt barn börjar förskolan är det först en inskolningsperiod som är viktig för att barnet ska vänja sig vid den nya miljön och alla nya människor. Det gör också att du som förälder kan få vara med och se hur förskolan är för ditt barn.
Du kan ansöka om en förskoleplats från det att ditt barn är fött. Det är ingen garanti för att barnen får just den förskoleplatsen men ju tidigare du söker desto större möjligheter har du att välja. Enligt lag måste kommunen erbjuda en plats inom skälig tid (3 månader).
Vad en förskola kostar beror på hur många timmar ditt barn är på förskolan och hur många barn du har på förskolan och de räknar en viss procent av din lön. Avgiften blir en viss procent av din lön, men det finns en övre gräns för hur mycket du ska betala som förälder.
Författare: Maria Dorrian, Stockholms tjejjour
Källor
Senast testad åtkomst till länkat innehåll 2018-05-14.
- Socialstyrelsen, Bilaga 1: Graviditeter förlossningar och nyfödda barn 1973-2009, s. 2
- SCB:s Statistikdatabas, sökning: Riket+Första barnet+Mödrar+2017