Plastspruta
Gilla2 

Insemination

Att inseminera betyder enligt ordboken

att försöka göra en kvinna eller en hona gravid genom att föra över spermier till ett ägg på ett annat sätt än genom samlag eller parning

Insemination kan göras av en tjej som vill bli gravid, genom att hon sprutar in sperma i slidan med en plastspruta eller en smal slang.

Innehåll

Historia och juridik

Heterosexuella par eller kvinnliga homosexuella par får inseminera. Ensamstående kvinnor får också inseminera sig. Den lagen börjar gälla den 1 april 2016.

Hjälp till befruktning (även kallad: assisterad befruktning) kan utföras antingen genom insemination, eller genom att göra en befruktning utanför kroppen. Det finns lagar som bestämmer hur detta skall gå till, rent juridiskt.

Hur går det till?

Inseminationen sker vanligtvis hemma, men kan även göras på sjukhus. Om du har svårt att bli gravid eller vill ha råd och göra tester kan du alltid vända dig till din läkare eller gynekolog.

Det är till exempel bra om du går och gör en standardundersökning innan inseminationen. Om du vill prata med någon som är specialiserad på homo- och bisexuella kvinnor och insemination - kan du vända dig till en klinik som inriktar sig på just lesbiska och bisexuella kvinnor.

Enligt socialstyrelsen finns inget som hindrar vården från att hjälpa till med undersökningar och förberedelser inför en insemination. Det är bara olagligt att göra en insemination om man inte har någon partner.

I vissa kommuner finns det åldersgränser för när man får göra en insemination.

Det är du själv som bestämmer om du ska skaffa en donator från en spermabank eller om du har en man i din närhet som vill ställa upp med sina spermier.

Inseminera hemma, på klinik eller utomlands?

Att inseminera sig hemma är inte så svårt. Allt du behöver är en plastspruta utan nål (som du kan köpa på apoteket - en sådan som man ger barn medicin med) eller en smal slang.

Om inseminationen sker på en klinik i Sverige kan det barn som kommit till få reda på vem donatorn är när barnet är 18 år. Ofta görs detta efter att en kurator samtalat med barnet. På en del kliniker utomlands är det tvärtom så att barnet aldrig kan få reda på vem som är donator.

En annan skillnad är att par har rätt till gratis hjälp på klinik i Sverige, men på kliniker utomlands måste de betala själv.

Vad beror det på när det inte lyckas?

Många försöker inseminera sig flera gånger utan att lyckas. Då kan det vara bra att kolla dig hos läkare eller gynekolog – så att du inte försöker i onödan. Det kan finnas olika skäl till att du inte blir gravid, till exempel att spermierna har dålig kvalitet, att du har rubbad hormonbalans, att du inte prickat in rätt dag för ägglossningen, underlivsinfektioner som inte botats, cystor på äggstockarna med mera. Sådant går att kolla upp och fixa. Om inget funkar går det att göra en grundligare undersökning – en så kallad infertilitetsutredning.

Surrugation

Surrogatmödraskap innebär att en kvinna blir gravid och väntar barn med ”en annans kvinnas barn”. Kvinnor som inte kan eller vill föda barn själva kan använda sig av den möjligheten.

Det finns två olika former av surrogatmödraskap: partiellt och fullständigt.

Vid partiellt surrogatmödraskap befruktas surrogatmamman genom insemination. Det gör henne till både biologisk och genetisk förälder till barnet. Vid fullständigt surrogatmödraskap förs ett befruktat ägg från en annan kvinna (den kvinnan som vill ha barn men inte kan) in i surrogatmamman. Det gör surrogat-mamman till biologisk men inte genetisk förälder till barnet.

Författare: Camilla Andersson, tjejjouren Engla i Engelholm