Hej, vet att ni förmodligen inte är de mest kvalificerade att vända mig till angående sådant här problem men vet inte vart annars jag ska fråga och hoppas ni kan förstå på något sätt ändå. Jag har alltid haft grava problem med att prata inför folk. Det handlar om att hålla tal och presentationer, gruppredovisningar och till och med att besvara lärarnas frågor inför hela klassen. Kan inte heller läsa högt eller hålla tal framför en lärare och en enda kompis eller en liten grupp så mängden spelar ingen roll, det är lika hemskt ändå. Jag får extrema ångestpåslag: darrar på rösten, får tunghäfta, kan inte prata, rodnar, får domningar i fingrarna och ser svarta fläckar. Detta påverkar mig så gravt att jag tänker på detta varje dag och det räcker med att läraren bara nämner att vi ska ha presentation så sätter dessa ångestsymptom igång direkt utan att jag ens har blivit tvingad till att genomföra detta. Jag går i 9an och har sluppit undan hittills. I gymnasiet blir det värre vet jag. Har haft kontakt med skolsyster, kuratorer på ungdomsmottagningen, specialpedagoger m.m. Ingenting har hjälpt. Ibland ser jag ingen utväg ur det här, jag vill inte leva. Jag vill nästan dö, jag ser verkligen ingen utväg ur detta och jag är normalt sett väldigt ambitiös och vill satsa på skolan men det kan jag inte med den här sortens problem. Jag är så desperat. Vart ska jag vända mig när jag redan provat allt? Orkar inte leva så här begränsat.
Svar
Hej!
Vad bra att du hör av dig till oss på tjejjouren!
Du berättar om att du har svårt för att prata inför människor både enskilt och i grupp, vilket resulterar i att du får ångestpåslag och flera ångestliknande symptom när du möter dessa situationer i din vardag.
Du lyfter ett viktigt ämne som du inte är ensam om att känna. Det är många som upplever ångest, unga som gamla, när de ska prata eller prestera inför andra människor.
Du berättar att du går i nian och att du ska börja gymnasiet och att exempelvis redovisningarna i skolan blir fler där. Att känna som du gör påverkar dig något enormt mycket så du känner att du nästan inte vill leva. Du skriver ändå att du är ambitiös och att du vill satsa på skolan. Du har tagit hjälp av flera instanser, men du upplever att inget har hjälp dig i att hantera din ångest.
Jag tänker att eftersom du mår så dåligt över detta och det påverkar dig i din vardag skulle du behöva söka professionell hjälp för att få bukt med detta, för du har rätt till att leva och må bra. De instanser som du har vänt dig till kanske inte var rätt personer för just dig. Jag funderar på om du kanske skulle vända dig till din vårdcentral för att få kontakt med en kurator eller en psykolog som arbetar med KBT, kognitiv beteende terapi som kan ge dig verktyg för att klara av att hantera dessa ångestpåslag.
En annan tanke är att du kanske skulle ha glädje av att träffa en logoped som är specialutbildade för behandling av olika talsvårigheter. Jag tänker att de kanske skulle ha redskap som du skulle kunna ha glädje av även om du inte har något talfel.
Du skriver om din oro inför gymnasiet och jag tänker att de flesta lärare vill sina elever väl. Skulle du kunna förklara för dina lärare hur jobbigt du tycker att det är att prata inför folk? Det ska ju vara kul och lärorikt i skolan, och du ska inte behöva ha ångest inför det.
Lycka till och ta hand om dig. Hör gärna av dig igen!
//Tjejjouren.se
