Hej, jag vet inte riktigt om det här är en fråga. Jag vet iallafall att jag behöver dela med mig av mina problem.
Jag är en tjej på 15 år. Jag har ingen person som jag pratar om mina känslor med. Jag är Inte en sån person som pratar om känslor. MeN ibland önskar jag att jag kunde det.
Jag har mått otroligt dåligt detta år fram och tillbaka. Ångest. Hela tiden kommer den. Rädsla. Osäkerhet. Nervositet. Jag oroar mig inför små saker hela tiden. Mest i skolan då, som tex muntliga övningar, idrott mm...
Jag är ingen blyg person. Men jag har svårt med att redovisa, och som vi har nu i skolan, teater eller drama. Jag HATAR det. Jag blir så nervös. Jag överlever alltid det, men jag kan oroa mig veckor innan. Det är stört. Jag har tom sagt att jag är sjuk för att slippa dessa lektioner. Jag är väl helt enkelt rädd för att skämma ut mig.
När jag blir nervös drabbas bl.a. Rösten, den darrar sjukt mycket, men värst är händerna, dom skakar och svettas. Och nu har jag snart dans i skolan, och det kommer märkas väl att jag är nervös. Vad kan jag göra för att slippa den här ångesten inför små saker??? Den bryter ärligt talat ner mig!!!!
Svar
Hej!
Vad bra att du vänder dig till oss för att få svar på dina frågor.
Bra att du kommit på att du behöver dela med dig av dina problem. Det känns oftast lättare när man inte behöver bära allt själv. Du beskriver dig som en person som inte kan prata med andra om dina känslor men att du skulle vilja det. Det är många som tycker att det är svårt och läskigt att prata om sina känslor med andra men det är något som går att öva upp steg för steg om man vill. Till exempel genom att börja prata lite smått med någon om något som du känner att du vill dela med dig av.
Du skriver att du inte har någon du kan prata med, finns det någon som du känner att du lättare skulle kunna prata med om du skulle vilja prata? Detta kan vara bra att tänka över och i vilket fall har du tagit ett jättebra första steg genom att prata om hur du känner här. Om du vill kan du också chatta med en tjejjour: tjejjouren.se/kontakta-en-jour
Du beskriver att du känner ångest, nervositet, osäkerhet och rädsla. Finns det tillfällen där du inte känner ångest, nervositet, osäkerhet och rädsla? Det kan vara bra att veta vilka tillfällen det är, om du kommer på några. Känner du dig lika orolig under exempelvis helger och lov?
Vi skämmer alla ut oss ibland när vi befinner oss i olika sammanhang, det är inget konstigt och oftast tycker man det är jobbigast själv och andra tänker inte på det eller dömer dig lika hårt som dig själv. Du skriver att du är rädd för att skämma ut dig, vad är det värsta som skulle kunna hända om du skulle råka skämma ut dig och hur skulle en sån situation se ut?
Du beskriver att du tycker det är jobbigt för dig med redovisningar, dansen i skolan och idrotten. Dessa saker tänker jag framkallar nervositet och oro, det är inget konstigt alls. De som kännetecknar situationerna när du känner dig nervös eller orolig verkar vara att du blir det i situationer när du ska prestera eller göra något inför andra personer, kan detta stämma?
Du vill slippa ångest inför små saker eftersom ångesten bryter ner dig. Något som kan vara bra att veta är ångest inte är farligt, det drabbar en av fem personer. Ångest kan minskas med stöd, terapi och antidepressiva medel. Att ta antidepressiva medel känner jag inte är en bra första åtgärd men kanske skulle du kunna få bukt med din ångest och oro genom att få lite stöd av exempelvis en kurator på din skola? Det finns även kuratorer på din ungdomsmottagning eller vårdcentralen där du bor som du också kan vända dig till.
En tumregel som kan vara bra att veta kring när/om du ska söka hjälp är att när ångesten påverkar dig så pass att du törs eller inte vill göra saker så kan detta vara en varningssignal. När du känner att du börjar undvika att träffa människor eller tycker det är jobbigt att gå till skolan för att det ger dig ångest, är det viktigt att prata med någon om det. Dyker ångesten upp regelbundet och påverkar ditt vardagsliv negativt är det viktigt att man får hjälp att bearbeta dessa känslor.
Jag bifogar en länk med lite information kring ångest : http://www.tjejjouren.se/tjejguiden/hur-mar-du/angest-505
Är din ångest så pass att du känner att den bryter ner dig kan det vara en idé att du tar kontakt med exempelvis en kurator på din skola, vårdcentralen eller ungdomsmottagningen.
Lycka till!
Du förtjänar att må bra och att inte behöva känna dig orolig, nervös, rädd eller känna ångest.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
