Hej tjejjouren! Just nu skriver jag det här i en smula förtvivlan. Jag är tretton år, 1.61 cm lång och väger 70 kilo. Och jag vet att det är PÅ TOK för mycket. Men jag är inte en sån som äter jättemycket, jag brukar äta frukost, ibland ingen lunch, bara en smörgås och sen middag, min mamma har också sagt att jag äter för lite, ändå väger jag så mycket. Jag vet att man ska äta nyttigt, röra på sej, och så, men det funkar inte för mej. Jag går inte ner i vikt på grund av de. Förut hårdträna jag nästan varje dag, men jag ändrades inte. Och jag har försökt med jättemycket, en gång, försökte jag sluta att äta men tillslut blev jag så hungrig så jag var tvungen att ta något. Jag vill jättegärna vara smal , jag har en kompis som är pinnsmal och jag gillar verkligen inte att bada med henne t.ex och jag gillar inte att bada i bikini överhuvudtaget och snart, så ska jag till min pappa, han har sagt att vi ska bada mycket, och han klagar mycket på att jag är för tjock. Men vad ska jag göra? Jag har precis läst en bok, som heter "hemligheten" och de handlar om att man får de man vill ha om man tänker positivt. Så jag började tänka "jag är smal, jag väger 45 kilo" väldigt ofta och intala mej det, då såg jag att jag blev jättesmal! eller ja, inte jättesmal men smalare. Men nu så gick det ner för, jag började tycka jag var tjock igen och nu känner jag mig fetare än nånsin. Jag behöver verkligen hjälp~
Svar
Hej!
Vad bra att du hör av dig! Det är många saker som du går och tänker på och som verkar vara jobbigt för dig. Det första jag reflekterar över när jag läser ditt brev är att du skriver att din pappa klagar på dig för att du är för tjock. Hur känns det när han gör det? Vad tänker du då? Har du pratat med honom om hur du känner när han säger så?
Jag tror att många människor kan vara lite rädda eller blyga att visa upp sin kropp på badstranden eller när man går till badhuset. Det finns så mycket krav på hur tjejer och kvinnor ska se ut för att duga i vårt samhälle. Och jag vill säga till dig att du är bra som du är! Vi måste också äta regelbundet för att våra kroppar och själar ska må bra. Som du skriver så blir man väldigt hungrig om man inte äter. Alla kroppar är olika och det finns något fint i det, ingen människa är den andra lik. Hur känns det när jag säger så? Du skriver att din kompis är smal och att det känns jobbigt att jämföra sig med henne. Vi vet inte om hur hon upplever sin kropp. Kanske hon tycker att hon är för smal? Så är det ofta - att vi önskar oss något annat än det vi själva är. Jag förstår att det här är något som du tänker på väldigt mycket och du känner dig nästan förtvivlad. Tror du att det skulle hjälpa dig att prata med en kurator på en ungdomsmottagningen? Du kan hitta en nära dig här www.umo.se Det kan vara skönt att få bolla sina tankar med någon när man känner att man bara tänker på samma sak hela tiden och inte kommer vidare. Du kan också höra av dig till din närmaste tjejjour om du skulle vilja prata, chatta eller maila till någon där. Adress finns här på webben. Lycka till!
Ta hand om dig!
//Tjejjouren.se
