Hej Min dotter på 28 år har blivit mishandlad av sin sambo innan jul. Spark i magen och slag på kroppen. 3 barn såg detta, 11-8 och 1 år gamla 11 åringe sprang ut på gatan och ropade på hjälp, mamman springer och hämtar inhenne för att lugna ner henne. Sambon var full och går sedan och lägger sig. Mamman och de 3 barnen låser in sig i ett av barnens rum över natten. På morgonen "förstår sambon ingenting", kommer inte ihåg???!!! Min dotter berättar för sin syster. Jag mamma och mormor får inget veta före efter 2 veckor. Dottern säger nu att det inte har hänt något men att hon ska flytta, Jag mormor anmälar sambon till polisen. Han har sedan en tid tillbaka en vilkorlig dom för grov misshandel av annan kille. Nu blir min dotter arg på mig,att jag förstör och lägger mig i något som jag inte har med att göra. Hon vill klara det själv. Hennes två systra och min man med flera i familjen tycker att jag inte skulle ha polis anmäld detta. Nu har dottern sagt upp kontakten med mig, jag får inte heller tträffa barnbarnen. Vad är det som händer, känner mig som en dålig mamma och mormor. Mvh mamma och mormor
Svar:
Hej!
Tack för din fråga. Eftersom de allra flesta tjejjourerna arbetar med lite yngre tjejer, och inte så ofta med kvinnor med barn, har Tjejjouren.se fått stöd av en närliggande verksamhet för att svara på din fråga. Ett av riksförbunden som står bakom Tjejjouren.se har något som heter kvinnojour på nätet (som är som frågelådan för lite äldre kvinnor), som har besvarat din fråga. Om du vill ställa någon mer fråga kan du antingen maila hit igen eller gå in på www.kvinnojour.com/homepage/mailjouren/
Ta hand om dig! /Tjejjouren.se
--
Hej!
Fint att du vänder dig utåt för att söka stöd i en jobbig familjesituation. Du skriver att du gjorde en polisanmälan när du fick veta att din dotter blivit misshandlad av sin sambo. Nu blir du kritiserad av alla familjemedlemmar och undrar vad som händer.
Utifrån ditt mail verkar du vara en omtänksam mamma och mormor och jag tycker inte att du gjorde fel som polisanmälde sambon. Kvinnofridsbrott är olagliga handlingar som bör polisanmälas. I det här fallet hade han ju dessutom ytterligare våldshandlingar i bagaget.
Varför dina familjemedlemmar är arga är inte så lätt att svara på, men det kan finnas många skäl. Man kan väl ana att din dotter känner sig överkörd, att hon tycker det är pinsamt att hennes personliga förhållanden blivit offentliga; att hennes sambo och barnens pappa avslöjats som en kvinnomisshandlare. Det är också obehagligt att utsättas för granskning i krävande polisförhör. Kanske kommer mannen i fängelse. Din dotter hade kanske tänkt separera ”i lugn och ro” och på så sätt kommit undan fortsatt våld. Att övriga är kritiska kan bero på att man är rädd för repressalier från sambons sida eller att man tror att mannen är ”snäll innerst inne”.
Det är mycket positivt att din dotter beslutat sig för en separation, men livet kan bli besvärligt en tid framöver, både för henne och för barnen. Ligg lågt ett tag, försök sen att blidka din dotter, säg att du gjorde det av omtanke. Var sedan öppen för att stötta din dotter och barnbarnen, kanske med utflykter och roliga saker som kan göra tillvaron ljusare för dem.
Om du vill tala bolla dina tankar med någon, rekommenderar jag att du ringer till Kvinnofridslinjen 020-50 50 50. Erfarna kuratorer lyssnar och ger råd både till utsatta kvinnor och till anhöriga. Se även www.kvinnofridslinjen.se. Samtalen är kostnadsfria och syns inte på telefonräkningen.
Tveka inte heller att beställa tid hos en kurator på vårdcentralen om du behöver samtalsstöd en tid. Att tala med andra kan ge ny kraft och nya perspektiv.
Med vänlig hälsning från Ulla
Mailjouren, www.kvinnojour.com
