Min kompis dog för ett år sedan och jag mår lika dåligt nu som då. Jag pratar inte så ofta om det och dom gånger jag får chansen så låter jag bli. Jag saknar honom så mycket att jag inte vet var jag ska ta vägen, jag har blivit en helt annan person sen han försvann, både till det bättre och till det sämre. Jag är ledsen nästan hela tiden och jag orkar inte mer. Jag vill att han ska komma tillbaka, det ör min högsta önskan och jag vet att det aldrig kommer att ske. Utöver det så är mitt liv långt ifrån perfekt, det va jag som skrev inlägget innan också om att jag inte kan förstå vrf nån skulle vara kär i mig på rikgtit och sedan så blev jag våldtagen av en killkompis för några veckor sedan. Han sov hos mig och ville ha sex men jag sa att jag inte ville och då sa han synd och började ha sex med mig i alla fall. Han slutade efter ett tag när jag började höja rösten ordentligt men det gör ont inombords ändå. Jag känner mig så tom och sviken och jag vet inte vart jag ska ta vägen. Jag tror inte på att gå och pratat hos nån för ingen nån kan säga kan få mig att må bättre. Jag är så trött på att må så här, behövde bara skriva av mig. Mina tankar blir för mycket för mig själv ibland..
Svar
Hej. Det är jättebra att du känner att du kan vända dig hit för att skriva av dig när du känner att dina tankar blir för tunga. I förra mejlet fick du tips om att gå och prata med någon, till exempel en kurator. Du skriver att du inte vill prata för att inget som någon säger kan få dig att må bättre. Det är helt okej att känna så såklart, alla gillar inte att prata om hur de känner och det måste man heller inte göra. Men det är däremot superviktigt att känna att man har någon man kan vända sig till när det blir för mycket. Att du skriver hit till oss är jättebra och vi lyssnar jättegärna på vad du har att berätta och hur du mår, kanske skulle du kunna tänka dig att chatta lite med en tjejjour?
Det du beskriver är tunga och jobbiga saker för en ung person att vara med om och det är helt förståligt att du är ledsen ofta. Du skriver att du saknar din bästa kompis som dog för bara ett år sedan. Att du är lika ledsen fortfarande är inte alls konstigt, för en del tar det lång tid att bearbeta känslor och sorg är en känsla som ska få ta mycket tid. Hur känner du dig när du tänker på din kompis? Är det bara tungt och jobbigt eller kan du tänka på fina minnen också? Har du någonstans du kan gå till för att känna dig nära din kompis? En del tycker om att vara vid platsen personen är begravd på, andra har speciella ställen där man kanske gjorde många roliga saker ihop dit man kan gå för att minnas personen lite extra. Har du något sådant? Finns det andra i din närhet som kände honom? Kan du på något sätt dela din sorg med någon? Du skriver att du inte orkar mer, hur menar du då? Ibland, om man tycker att man blir "trött" på att sörja en person så kan man bestämma sig för små knep som ska hjälpa en att tänka på andra grejer ibland. Har du några sådana knep? Finns det någon i din närhet som du känner att du litar på? Någon som du känner att du kan vara dig själv med och ha roligt med?
Du skriver om en kompis som våldtagit dig och att han slutade först när du höjde rösten. Du skriver att det gjorde ont inom dig även om han slutade, och när någon gör så mot en är det inte konstigt att det gör ont och att du blir ledsen och känner dig sviken. Det har du all rätt i världen att bli. Du skrev i ditt förra mejl att du varit med om liknande saker flera gånger innan och nu skriver du att du känner dig tom. Att vara med om sexuella övergrepp och våldtäkt är allvarligt och många känner mycket blandade känslor efter en sådan upplevelse, kanske framför allt om man blir utsatt av någon man känner. Jag skriver det igen, trots att du sagt att du inte vill prata med någon, ibland hjälper det att få prata av sig med någon även om inget den personen säger gör någon skillnad. Att någon bara lyssnar på vad man har att säga kan göra skillnad. Men, som sagt, du måste inte och vi finns här om du vill skriva av dig igen eller chatta med någon tjejjour.
Har du funderat på att polisanmäla? Att få stöd i en sådan process kan också en tjejjour hjälpa till med. Ingen har rätt att kränka dig och du har blivit utsatt för flera brott. Vi står på din sida.
Hör jättegärna av dig igen!
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
