...!

Hej, asså jag känner mig så pressad, jag går i nian och har ganska mycke prov och sånt och betygen är något jag kämpar för, jag lägger ner ungefär 3 timmar varje dag på plugg och får jag ett G känns det som att allt jobb inte lönar sig, Vg eller Mvg känns som det ända rätta. för någon vecka sedan fick jag veta att jag inte kom inte på skolan jag ville gå på, det gjorde inte saken bättre. Mina föräldrar och mina systrar vill flytta till en annan stad men jag vet inte hur jag vill göra jag menar jag har ju alla kompisar här, vad händer om jag inte få några nya? kommer dom gila mig? det är såna tankar som flyger runt i mitt huvud. Jag tänker varje dag på att jag inte kommer klara programmet jag har valt, tänk om det är alldeles för svårt.Jag vet att det låter töntigt men mina tankar har fastnat på en kille som jag vet egentligen är helt fel för mig, men jag kan inte komma över han, även fast han lurade mig att han gillade mig för att sen bara skita i mig och dumpa mig utan vidare.Det känns som att det är mycket nu, jag sover knappt på nätterna och det gör att jag blir alldeles slut, jag vet inte hur jag ska göra.

Svar

Hej, vad bra att du vänder dig till oss med dina funderingar.

Att gå sista året i grundskolan som du gör, innebär ofta många val och för en del innebär det en massa stress. Du skriver att du är stressad och orolig över dina betyg, att du är orolig över att inte klara den utbildning du valt och att du inte kommit in på den skolan du helst av allt vill gå på. När det gäller dina funderingar över skolan och utbildningar så brukar det finnas en SYO på varje skola, som är expert på frågor som gäller utbildningar. Finns det någon sådan på din skola? Om det gör det så kan du vända dig till honom eller henne med dina frågor om huruvida utbildningen du valt är "för svår". Dessutom kan han/hon hjälpa dig att hitta en utbildning som passar just dig, som du kan komma in på och där du inte behöver känna prestationsångest.

När du skriver hur mycket du pluggar och hur missnöjd du blir om du får G på prov, tycker jag att det låter som att du pressar dig själv lite väl hårt. Det är såklart viktigt för dig att få bra betyg så att du kan läsa vidare på den gymnasielinjen som du helst vill gå, men det är viktigt att inte glömma bort att ta hand om sig själv i jakten på bra betyg! Även om du har jättebra betyg spelar det ingen roll om du själv inte mår bra. Det är inte ovanligt att unga, ambitiösa människor pressar sig själva lite för hårt, och glömmer bort att det finns andra saker i livet som är lika viktiga som skolan.

Vidare berättar du att din familj funderar på att flytta, men att du inte är så säker på att du vill det. Att bryta upp från vänner, skola och vardagsliv är inte alltid lätt och precis som du skriver så är det mycket att fundera på. Försök tänka på det som kan vara bra med att flytta- nya människor som kan bli nya vänner och ny miljö som kan vara inspirerande. Är det långt dina föräldrar vill flytta? Har du flyttat mycket innan? Du skriver att det är meningen att ni ska flytta till en ny stad, men om det ligger relativt nära där du nu bor så går det ju att träffa dina gamla vänner ändå, även om ni inte längre skulle gå i samma skola.

Du skriver också om en kille som du inte kan sluta tänka på, trots att han lurat dig och varit elak mot dig. För det första tycker jag inte alls det låter töntigt att du fortfarande tänker på honom, om du varit kär (eller intresserad) av honom så är det ju inte säkert att de känslorna försvinner bara för att han dumpade dig. När jag läser det du skriver så verkar det inte som att han varit särskilt snäll mot dig och att du är medveten om det. Du skriver att han är helt fel för dig och att du vill komma över honom. Det är alltid klurigt att ge tips om hur man ska komma över någon man varit kär i, eftersom det ofta handlar om att ge det tid. Om du försöker göra roliga saker med dina kompisar, träffa folk och tänka på andra saker än den här killen, så kommer det förhoppningsvis kännas lättare om ett tag. Men stressa inte, låt dig själv känna det du vill känna! Det är inte fel och saker och ting måste få ta tid.

Du skriver att alla tankar som far genom huvudet gör att du får sömnproblem, och så ska du inte behöva ha det. Om det fortsätter kännas såhär tungt och svårt, så kan det vara bra att prata med någon. Att diskutera allt det du funderar på med någon, kanske en vuxen? Vet du någon du kan prata med? På skolan finns det kuratorer som du kan söka upp, låter det som något du skulle kunna tänka dig att göra? Du bär på mycket funderingar och det är inget konstigt med det, men det kan vara skönt att ha någon att prata med.

Lycka till!

Ta hand om dig/ tjejjouren.se