Hej, jag har precis börjat gymnasiet och har aldirg haft problem med killar, eller rättare sagt har killar aldrig varit en del av min värld. Det enda är väl att jag och mina vänner såsom nästan alla andra tjejer pratar om vilka snygga killar går i skolan, kändisar och vem vi har typ crush på. Men allt det där var bara på skämt, jag tog aldrig det på allvar och gick vidare med mitt liv väldigt snabbt. Men sedan jag började gymnasiet kan jag inte sluta tänka på en kille som går i trean , han är äldre än mig, jag är osynlig för killar+ jag skämmer bara ut mig när jag pratar med killar så jag vet inte varför jag INTE kan sluta tänka på honom. Jag tänker på honom hela tiden, jag vet inte ens vad hans namn är, jag träffar endast på honom i korridorerna då och då. Jag vet inte hur jag ska sluta, det här har hållt på i typ 4 månader. Han är inte ens ”min typ av killar” , för mig är han som alla andra men jag vet inte varför jag inte kan sluta tänka på just honom. Jag beter mig så dumt, ibland fixar jag mig till skolan extra mycket bara för att se bra ut för HONOM, han vet inte ens att jag existerar och jag är typ en barnunge för honom. Jag beteer mig så dumt som om jag var ”förälskad”. Det här blev lite längre än vad jag hade planerat, men jag blir bara galen av det här och vågar inte prata med någon om det . Tack i förväg:)
Svar
Hejsan!
Tack för att du hör av dig till oss på tjejjouren, det är modigt av dig!
Du skriver att du tidigare inte tänkt särskilt mycket på killar, men att du sedan du började gymnasiet fått svårt att sluta tänka på en kille som går på din gymnasieskola. Du beskriver att du upplever dig osynlig för killar och att du känner att du skämmer ut dig när du pratar med dem. Vet du vad som får dig att känna så? Det är inte alltid så att andra personer upplever en så som en upplever sig själv. Du skriver vidare att du inte förstår varför du inte kan sluta tänka på honom, att han inte är den typ av kille du brukar tycka om, och att du beter dig som att du vore förälskad. Du förklarar att du känner att du beter dig ”dumt”. Det är inte alltid helt enkelt att förstå varför en får känslor för någon, ibland kan en få känslor för någon en inte trott man skulle känna något för, precis som du beskriver. Jag förstår att det känns svårt och kanske lite jobbigt att känna starkt för den här killen, men det är inte konstigt att känna så som du gör. Det är tvärtom ganska vanligt och att vara förälskad är inte något dumt i sig. En kan inte styra över sina känslor.
Du skriver också att du tror att du inte existerar för honom och att du ser honom i korridoren då och då. Hur tror du det skulle kännas att försöka prata med honom? Om du använder någon form av sociala medier kanske du kan försöka hitta honom och lägga till honom där? Eller kanske säga hej till honom i korridoren? Kanske skulle det kännas bra att få kontakt med honom och lära känna honom lite mer. Kom ihåg att du är bra och duger precis som du är, att du tror att du är osynlig för honom behöver inte spegla vad han tycker.
Avslutningsvis vill jag skicka med dig att du är viktig och modig!
Jag hoppas du fått svar på dina frågor, hör gärna av dig till tjejjouren.se igen.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
