hej! tack för ett jätte bra svar på min förra fråga! jag undrar om man ska gå efter BMI? jag är ugefär 169 eller 168 cm o väger 55 kg när jag skriver in BMI säger de att jag är lit eunder den normala vikten. men det sjuka är att då blir jag super glad! o tänker! yes då är jag på rätt väg! sen en grejj till. hur stöttar man någon som är på väg eller har ätstörningar? jag känner en som berättade för mig för jag berättade för henne. men när hon berättade det fick jag panik och började nästan gråta. fast det hon gör gör jag med. hur kan jag stötta henne? jag är ju oxså fast i det. men vill hjälpa henneiaf. hur gör man? vi bor en bra bit ifrån varandra så det handlar om skype o mail osms och telefonsamtal. tack
Svar
Hej!
Jag ser att du är en tänkande tjej :) Vad gäller vikt och olika viktverktyg - som exempelvis BMI - är det viktigt att komma ihåg att det handlar om hur du känner dig och inte vad vågen eller BMI visar. BMI är ett mått som är baserat på mäns förhållande mellan längd och vikt så BMI tar varken hänsyn till kvinnliga kroppsförhållanden eller att muskler väger mer än fett. I dagens samhälle florerar en massa föreställningar och ideal om hur tjejer ska se ut. Kom ihåg att det är ideal - alltså inget som är verklighetsförankrat. Det viktigaste, som jag skrev, är att må bra med sig själv och sin egen kropp. Alla är olika och alla ser olika ut. Det hade ju varit supertråkigt om alla var likadana!
Som jag läser ditt mail har du kommit till insikt med att du själv lider av ätstörningar och att det är något som du vet att du borde ta tag i. Jag rekommenderar att du tar kontakt antingen med skolsköterskan på din skola alternativt en ungdomsmottagning nära dig för att prata ytterligare och få hjälp med din kroppssyn.
Vad bra att en annan tjej har fått förtroende för dig att prata om sina ätstörningar. Det är svårt att säga hur du ska stötta henne i detta eftersom jag inte känner till er relation. Mitt tips är att stötta henne såsom du själv vill bli stöttad. Jag tycker dock att det är viktigt att du hjälper henne, precis som dig själv, att prata med någon på skolan, antingen skolsköterska eller kurator, eller personal på ungdomsmottagningen.
Hör gärna av dig igen och berätta hur det gick.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
