För sisådär en vecka sedan hyperventilerade jag i lite mer än två timmar. Andades hastigt och djupt, liksom gungade fram & tillbaka där jag satt, kände hur tårarna vattnade mina ögon emellanåt. Och hände precis efter att jag fick reda på att en kille som jag är osäker inför (om jag verkligen gillar han "på det sättet" eller inte) har skaffat sig en tjej. Är det normalt att reagera så?Och när jag ändå är inne på att andas konstigt osv, så kan jag inflika att för ett par månader sedan var jag jätteobekväm i att åka buss till skolan på morgonen. Så fort jag kom på bussen och satte mig bredvid någon så kände jag mig nästan lite rädd och andningen ändrades och jag började andas aningen djupare. Så för att undvika det började jag lyssna på musik, för att dels lugna ner mig och dels för att jag blir så förvirrad av att lyssna på hur femtielva olika personer pratar i mun på varandra medan en bebis gråter eller liknande. Och det fungerade ett tag, och tillslut försvann allting och det kändes bra att åka buss. Men nu börjar det komma tillbaka. Vad är det som händer med mig? Varför känner jag så som jag gör inför att åka buss? Jag måste åka buss för att ta mig till skolan varje dag, men det är bara på morgonen som jag känner mig obekväm, men inte sen på hemvägen senare på eftermiddagen, vare sig det är mer eller mindre folk på bussen. Kan även inflika ytterligare en till sak; busshållplatsen ligger bara sisådär 3 minuter ifrån mitt hus, och jag tränade handboll för ett par år sedan och efter det tränade jag med min mor (fys, kondition och styrka) så har ju ganska bra kondition av all träning, men ändå börjar jag andas djupt och lite snabbare än vanligt när jag ska gå till och från hållplatsen! Det är inte så att jag blir direkt andfådd, för jag vet mycket väl hur det är att vara andfådd, haha! Men detta är något nästintill, tror jag. Jag vet inte, men det har varit så ett bra tag nu.Panikångest? Panikattacker? Eller vad är det som händer med mig?
Svar
Hej!
Vad bra att du skriver till oss med dina funderingar!
Känslor kan visa sig på flera olika sätt och ett utav dem är genom olika fysiska symtom. När vi blir rädda, oroliga eller förväntansfulla kan det exempelvis kännas i magen, huvudet eller benen. Du beskriver hur din andning blir djupare och hastigare när du fick reda på att killen du kanske var intresserad av visade sig ha en tjej. Det kan kännas läskigt när andningen förändras, då kan det vara bra att veta att det inte är farligt och heller inte ovanligt. Det är helt enkelt ett sätt för kroppen att visa hur vi känner precis som att vi skrattar eller gråter.
Du beskriver också hur du har känt dig obekväm med att åka buss och att du då blir rädd och att andningen påverkas. Du beskriver hur det känns som att du är andfådd fast du inte har motionerat. Precis så tror jag att många skulle känna igen sig i när man känner känslor av panik. Vad bra att du fortsatt att åka buss fast det har känts jobbigt! Ofta uppstår sådana här reaktioner när någonting stressigt finns i ens vardag. Är det något speciellt som händer just nu i ditt liv? Andra gånger vet man inte varför de dyker upp. Om de här problemen fortsätter tycker jag att du ska ta kontakt med vårdcentralen eller din ungdomsmottagning. Då kan du berätta på samma sätt som du har berättat för oss om hur du känner och dina funderingar kring vad det kan vara. De är medicinskt utbildade och kan hjälpa dig med hur du ska gå vidare. Du får gärna höra av dig igen och berätta hur det går!
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
