Att vara stark, känna styrka, ha styrka. Eller bara verka stark?
När jag flyttade för ett par veckor sedan och rensade ur bokhyllan så hittade jag min gamla kalender från läsåret 2006/2007. I denna finns en lista, skriven av mitt femtonåriga jag. Titeln är ”mitt nya liv”, och själva listan innehåller en hel del, som för mig nu verkar som, urusla krav på mig själv. I urval:
- Träna 3 ggr/vecka.
- Godisförbud.
- Fixa vita tänder.
- Smita undan så många måltider som möjligt per vecka.
- ÄTA MINDRE, och mer frukt och grönt.
- Inte visa mina känslor så mycket.
- Ansiktsmask 1 gång per vecka så att jag får fin hy.
- Göra nagelförlängning.
- Aldrig vara blek, sola ofta.
- Läsa en bok per två veckor.
- Plugga mer så jag får bra betyg.
- Alltid läsa senaste modetidningarna.
- SLUTA träffa massa olika killar, inte få någon slampstämpel
- Hälsa på pappas nya familj en gång per vecka.
- Laga mat hemma en gång i veckan.
- Alltid ha fint och välstädat på mitt rum.
- Gå i kyrkan två gånger per månad.
- Max två timmar om dagen vid datorn, helst bara varannan dag.
- Köpa koffeintabletter.
- Ha fräsch hy, dölja min hudsjukdom.
- Promenera mera!
- Ta kontakt med skolkuratorn så att jag kan prata om ”det” och må bättre.
Och så vidare… Och så vidare… Och så vidare… Det finns vissa saker som gör mig extra upprörd när jag läser det, saker som jag vet väntades av mig för att jag är född till den jag är.
Det som smärtar mest är att listorna startade när jag var sju år gammal.
Mycket handlar om att ha det perfekta utseendet, vara den perfekta dottern, den perfekta eleven och ha det perfekt ordnade och kontrollerade livet. Att släppa på kontrollen vara samma sak som att vara svag, enligt mig.
Vad jag sysslade med på den här tiden, och som jag fortfarande sysslar med ibland (kanske ofta), är att bygga upp en fasad av styrka, en fasad av perfektion. Jag gör det fortfarande, och nu är jag snart 21 år gammal.
Styrka är liksom ingenting som kommer med tiden, utan något som erfarenhet ger en. Styrka är ingenting som kommer med ett yttre som spetsas med långa naglar, vita tänder och vacker hy. Styrka är ingenting som kommer med en benhård kontroll över maten, vardagssysslorna och besöken i kyrkan. Styrka är ingenting som kommer med bra betyg.
För det handlar inte om någonting man kan se, någonting som någon annan kan bedöma. Det är en känsla, som bara en själv kan känna.
Att jag skrev den där listan, att jag inte mådde bättre då, DET är en av de saker som har gjort att jag kan känna mig stark i dag. Andra saker som man får gå igenom, även fast de flesta slipper, sådant har gjort mig stark.
Jag säger inte att det är dåliga erfarenheter som gör alla individer starka, men det är det som gör att jag kan känna mig stark ibland. Men det som framför allt gör att jag känner mig stark i dag, det är insikten om att man får vara svag ibland, och att det faktiskt inte gör någonting. Det gör inte ens någonting att andra kan se det.
Det är helt okej att ibland ligga på golvet och gråta för att ens förflutna spökar, för att minnena biter, för att samhället och världen är som de är.
Det som gör en stark är att man reser sig upp igen.
Moa
Lägg till kommentar