Hej! Jag tycker att styrka är när man klara av något!
Jag är kompis med flera som inte har någon mamma elller pappa.
Min bästa vän har blivit övergiven av sin mamma och träffar sin pappa ibland. En annan kompis pappa dog när han var tio ungefär.
Men jag tänkte berätta om mig nu! Jag blir stark av att lyssna på andra. Det värsta är att jag inte blir stark av att prata om vissa saker för min bästa kompis. Det känns inte bra även om det är det ända jag vill.
För ett år sedan måde jag så dåligt att allt jag ville vara att försvinna. Jag kunde inte prata med någon. Jag kände mig ful och konstig. Inte fin någonstans.
Jag tyckte jag inte räckte till jag var helt enkelt svag.
Det gick över efter ett tag, sedan kunde jag prata med en annan vän som jag träffar två gånger om året. Han hjälpte mig den här sommaren. Jag fick dåligt samveta av allt jag gjorde, men han hjälpte mig upp på fötter igen.
Allt jag ville då vara att bli älskad. Men jag kände mig inte älskad. Jag hade gjort en dum grej som jag inte kunde hantera och det var hemskt. Därför kände jag mig svag och orkade inget. Jag var glad och log mot alla men måde inte bra!
Idag mår jag jätte bra och försöker se posetivt på det mesta! Det ända jag vill är att alla andra ska vara glada och må bra!
Att vara svag, det kändes som någon hade slagit mig, jag orkade inte resa mig upp och gå vidare. Allt jag ville vara att ha någon att prata med.
Jag önskar alla lycka i livet, jag hoppas att alla en dag känner sig stark!
Ta hand om er
/Emma!
Lägg till kommentar