Skräck, andnöd, puls som stiger och tårar som trycker bakom ögonlocken. Så kan det kännas att få ångest. Var femte person riskerar att drabbas av ångest någon gång i livet. Och tyvärr är det vanligt att just unga tjejer får ångest då och då. Ångesten är inte farlig och som tur är går den att minska med till exempel stödsamtal och terapi. En del behöver också äta antidepressiva läkemedel ett tag.
Innehåll
- Vad är det för skillnad mellan ångest och andra obehagliga känslor?
- När ska man söka hjälp?
- Panikångest
- Generaliserat ångestsyndrom
Vad är det för skillnad mellan ångest och andra obehagliga känslor?
Alla kan vi tycka att vissa situationer och saker är obehagliga. Att redovisa inför klassen, skriva prov eller uppträda inför publik kan vi alla ha en nervös magkänsla inför.
Om du får ångest blir känslan inför en viss situation så pass stark och obehaglig att du till slut kanske undviker att göra vissa saker.
Kroppen har helt enkelt lärt sig att vissa situationer, dofter, tankar eller föremål är ”farliga” och överreagerar på dem. Egentligen är det ganska smart av kroppen. Men det kan ju kännas hemskt att till exempel börja gråta och få panik bara man tänker på skolan, för att det hänt en massa jobbiga saker där. Ibland kan det vara svårt att sätta fingret på vilka tankar och minnen som startar ångesten. Oavsett vad så är det viktigt att prata med någon om de jobbiga känslorna.
Läs mer om hur du kan förebygga och hantera ångest.
När ska man söka hjälp?
När ångesten påverkar dig så mycket att du inte törs eller vill göra vissa saker kan det vara en varningssignal. När du känner att du börjar undvika att träffa människor eller tycker det är jobbigt att gå till skolan eller till en arbetsplats för att det ger dig ångest, är det viktigt att prata med någon om det. Om ångesten dyker upp regelbundet och påverkar vardagslivet negativt är det viktigt att du får hjälp att bearbeta känslorna.
Panikångest
Ångesten kan också kännas akut, som panikattacker, panikångest. En panikångestattack kan vara i sekunder eller minuter och innebär att du känner panik eller stark rädsla. Ofta känns det i hela kroppen och det är vanligt med hjärtklappning, andnöd och yrsel.
Generaliserat ångestsyndrom
Om du har generaliserat ångestsyndrom känner du en ständig oro och ängslan som påverkar vardagen och inte går att kontrollera. De som har diagnosen generaliserat ångestsyndrom är ofta konstant ängsliga, osäkra, okoncentrerade, rastlösa, pessimistiska, spända, stresskänsliga, trötta och lättretliga.
De sover ofta dåligt och den ständiga ångesten kan sätta sig i kroppen och ge spända muskler, huvudvärk, tandgnissel, svettningar, darrningar, muntorrhet, hjärtklappning, problem med magen och ständig kissnödighet. Generaliserat ångestsyndrom börjar oftast under barndomen eller tonåren. Syndromet är vanligare hos kvinnor än hos män.
Både generaliserat ångestsyndrom och annan typ av ångest brukar gå att behandla med hjälp av terapi. En del behöver äta antidepressiva läkemedel ett tag. Avslappningsövningar kan också vara bra.
Har du ångest? Det är alltid bra att prata med någon om de jobbiga känslorna. Vänd dig till skolkuratorn, ungdomsmottagningen, vådcentralen eller en tjejjour. Att söka hjälp för sina problem är ett bra och viktigt steg på vägen mot att må bättre.
Författare: Dalarnas tjejjourer
