Hej, jag är en tjej på snart 15 år som har lite problem i skolan! Vi är fyra tjejer i klassen som är som en liten "kompisgrupp" typ, eller iallafall så var vi det förut. Vi har varit bästa vänner sen kanske tre år tillbaka, men saker har verkligen förändrats under det här året. Två av dem i vårt "gäng" som förut inte var så nära egentligen har plötsligt blivit väldigt bra vänner. Detta kanske inte låter som en dålig sak, men det är det. En av dem avgudar den andre, asså verkligen avgudar. Hon gör allt för att bli som henne, och smörar väldigt mycket. Den andre har ett stort bekräftelsebehov och av nån anledning så tror hon att hon är bättre än alla andra. De två tillsammans blir alltså en farlig kombination, en som ska styra och ställa och en annan som avgudar den ene. Jag har länge märkt nu hur de behandlar mig. De använder sig av alla möjliga sorters härskartekniker, som att trycka ner mig, ignorera, håna osv. Detta har de dick gjort ganska obemärkt då vi fortfarande kallade varandra för vänner även om vi slutat umgås. De gav sig bara på mig, inte den fjärde i vårt gäng, antagligen för att hon inte säger så mycket egentligen och aldrig tar en konflikt. Jag antar att de på nåt sätt känner sig hotade av mig eftersom de känner att de måste vara så taskiga. Men iallafall, en dag kom jag och den fjärde tjejen (förstår om det blir lite förvirrande när jag inte använder namn men jag hoppas det går att förstå) in i skolan och det är som om vi inte existerar. De säger inte ens hej, tittar inte på oss. Så var det i en vecka framåt, och under tiden såg vi dem utbyta blickar med varandra eller skratta när vi gick förbi i korridoren och sånna saker. De anslöt sig till ett annat gäng och klängde på killen de visste att jag gillade. Det låter sjukt töntigt men det gör så ont ändå. Jag menar, jag vet ju att det de gör var sånt man höll på med i trean, och att det till och med var töntigt då, så jag borde kanske inte bli så sårad som jag är. Hon "avgudaren" lådsas sen som om inget har hänt efter skolan, frågar om man vill gymma, och sitter bredvid mig på språklektionen (hon och jag har det tillsammans, de andra har olika) och nämner inte det faktum att hon ignorerar oss och himlar med ögonen osv. Jag tänkte då att det bästa var att konfrontera henne, när vi båda var ensamma så jag frågade henne efter skolan. Det jag fick som svar var "jag försöker ju iallafall att prata med er" som om det är vi som ignorerat dem, och att allt är värt fel. Är det så svårt att inte ignorera eller göra blickar eller? Hon sa att hon och tjej nr 4 hade kikat om det, och jag frågade då varför hon vägrat ta upp det med mig. "Men jag vet ju att du skulle vinna argumentationen" sa hon då. Nr 4 har aldrig bråkat med någon förut och säger ju inte så mycket, så det har hon alltså utnyttjat. Jag tycker det är så jobbigt att hon vet att de gjort fel, och fortfarande förnekar det och försöker skylla det på oss. De har också twistat allt på nåt konstigt sätt så klassen tror att vi gjort nåt. Jag vet inte vad dom sagt, men vi är alltså helt ensamma. Hade vi gått i nån annan klass hade vi kanske bara kunnat byta kompisgrupp och vart med några andra, men klassen är liten och det finns ingen som pratar med oss. Det finns heller ingen annan i nån annan klass att vara med, det funkar inte riktigt så i vår skola. Vi är ensamma hela tiden och även om jag faktiskt har en kompis kvar så känns det jättejobbigt. Jag vet inte vad jag ska göra och känner mig bara trött på allt nu. Jag tycker det är jättejobbigt att gå till skolan, och har ingen att prata med om det här. Kan nån hjälpa mig?
Hej!
Vad bra att du skriver till oss!
Det låter som att du har ganska bra koll på det här redan själv. Att dom känner sig hotade av dig och din inre styrka, med tanke på vad du har berättat angående deras bekräftelsebehov som verkar vara ganska stor. Men att man förstår andras beteende gör det inte lättare så jag förstår att du känner dig sviken och sårad. Och det verkar som det inte är något mot dig personligen eftersom hon ändå vill vara kompis med dig efter skolan och gymma med dig. Det är ju inget man gör ifall man inte vill vara kompis med någon. Jag undrar lite vad kompisen som avgudar henne skulle säga ifall du pratade med henne om det som har hänt. Nu är det väl sommarlov så det är svårt att göra något åt situationen i skolan men du kan väl försöka prata med dom andra i klassen under sommarlovet om möjligt. Och få fram att du tycker det är konstigt att ni från att varit bra vänner alla fyra helt plötsligt känner er utfrysta. Förhoppningsvist så får du en förklaring till varför dom har behandlat er så eller i alla fall vad dom har sagt till resten av klassen att har hänt.
Skulle det fortsätta efter sommarlovet så tycker jag att du och den andra tjejen försöker prata med dom och förklara hur ni känner er. Och skulle inte det hjälpa så tycker jag att ni tar upp det med klassföreståndaren eller någon annan vuxen som ni känner er trygga att prata med. Det ska inte vara jobbigt att gå till skolan på grund av att en två tjejer gör livet surt för en.
Ha ett skönt sommarlov.
Ta hand om dig!
/Stockholms Tjejjour
