Hej jag är en 15 årig tjej UTAN mens som nyss upptäckte att min 2 år yngre syster fått mens! Det var när jag slängde i papperskorgen som jag såg en blodig binda, men visste sedan innan att min mammas mens slutat sen några år. Jag blev iskall i kroppen av rädsla och fick panik. Sen kolla jag i tvättkorgen och såg att hennes trosor var blodiga. Nu sitter jag och gråter och vet inte vad jag ska göra. Jag hade en period för något år sedan då jag mådde dåligt och var väldigt osäker bl.a. pga vänner, skola (hög press), träningen (orättvist behandlad) killar (aldrig varit tsm med någon) och över att jag var sent utvecklad jämfört med jämnåriga. Jag grät på kvällarna och hade ofta gråten i halsen under dagarna. Men varken då eller nu hade jag någon att prata med... står inte min mamma elr vänner tillräckligt nära. Mår dock bättre nu men så hände det här! Jag vet inte vad jag ska göra, mår piss och är fel på alla sätt! Fick nyligen reda på att jag har magkatarr pga stress... kan den sena mensen ha och göra med det? Elr att min mamma fick den rätt sent? Kommer jag någonsin få den? Vill inte gå till kurator mm då mina föräldrar kan upptäcka...
Hej och tack för att du har vänt dig till oss på Stockholms tjejjour!
Du nämner i din fråga att du är 15 år och inte har fått din mens än samt att du är orolig över detta.
Min första tanke är att jag förstår din panikkänsla när din yngre syster har fått mensen innan dig. Jag vill sedan lugna dig med att säga: Du behöver inte vara orolig att det är något fel på dig för att din mens inte har kommit än! Som du själv nämnde fick din mamma sin mens sent. Det är mycket individuellt när en tjej får sin första menstruation. Många får sin första menstruation när de är 12-13 år gamla. Men det är inte heller ovanligt att den kommer i 16-17 års åldern. Att du är stressad skulle kunna skjuta fram menstruationen. Skulle det vara anledningen så kommer mensen att komma när du inte känner dig lika stressad längre. Har du funderat på varför du är stressad? Har du några bra knep att ta till för att ta hand om dig själv då?
Du nämner också att du mådde dåligt och var osäker för några år sedan bland annat på grund av hög press och orättvis behandling samt att du kände att du var sen i utvecklingen i jämförelse med andra. Och att du inte, varken då eller nu, har någon att prata med. Trots att du skriver att du inte vill gå till en kurator, vill jag ändå säga att både skolsköterskan och skolkuraturn har tystnadsplikt. De ska vara bra att prata med och kommer att förstå din oro att du inte vill att dina föräldrar ska få veta om du förklarar det. Jag tycker att du är modig som skriver till oss och sätter ord på dessa känslor. Vi på Stockholms tjejjour finns här och pratar gärna om dessa upplevelser och känslor du har. Vi har även en chatt som är öppen måndagar kl 17-21 samt onsdagar kl 16-20.
Jag hoppas att denna information kan få dig att känna dig lugn i att allt är i sin ordning. Vill du ändå vara säkrare så finns ungdomsmottagningar med barnmorskor/ gynekologer som kan göra en undersökning. De har tystnadsplikt och är till för att hjälpa dig med just sådana funderingar!
Ta hand om dig! // Stockholms tjejjour
