Linnéa!

Hej! Jag är en liten tjej på 17 år, som inte riktigt vet vart jag ska vända mig, men då hittade jag den här sidan och tänkte att jag får väl försöka börja någonstans! Min fråga är angående kategorier "ätstörningar" och "vikt". Har haft problem med mat sedan ungefär 3 år tillbaka. Innan det började var jag 1,62 m och vägde 60 kg. Nu är jag 1,63 och väger ca 53-54 kg. Ingen jätteskillnad, och har aldrig slutat äta helt, så därför har jag aldrig varit på anorexia-nivån även om jag anser problemet stort. Jag ser antagligen ganska "normal" ut och har ju normalvikt, men BARA för att jag har ätstörnigar. Hade det aldrig börjat så hade jag säkert varit på minst 65kg nu. Känns inte alls tillfredsställande. Just nu äter jag vad de flesta anser är lite; kanske en eller två små måltider om dagen. Aldrig frukost. Knappt lunch. Ev. någon kaka eller dylikt på eftermiddagen och så en liten kvällsmat med familjen. Jag känner egentligen inte att jag behöver gå NER mer i vikt, men jag vill ABSOLUT INTE gå UPP!! Men det verkar som att antingen så äter jag "normalt" och blir överviktig, eller så äter jag pyttelite, och håller normalvikt. Blir så less och är så trött på detta!! Vill ju inte behöva äta minimalt och gå nästintill MILSLÅNGA promenader varje dag för att hålla normalvikt! På sistone har jag funderat på om jag skulle ta och göra ett sådant där ämnesomsättningsprov, eftersom jag verkar ha väldigt lätt för att gå upp även om jag promenerar som en idiot. Har inte försökt söka hjälp tidigare eftersom jag har en fobi för att prata med psykologer. Men vill verkligen bli bra nu! ORKAR INTE MER!! Tänker på hur härligt det vore att kunna äta något och enbart tycka att det är gott... Jag vill också kunna göra så! Och ja, förstås helst utan att bli en stor klump och växa ur alla kläder. Hoppas på svar och att ni kan hjälpa mig på något sätt, och att inte frågan blev för lång. MVH Linnéa

Hejsan! Vad bra att du hör av dig till oss med din fråga.

Alla är vi olika och ser olika ut, men så länge man mår bra så tycker jag inte att man borde lägga så stor vikt över hur mycket du väger och ser ut.

Du säger att du egentligen inte vill gå ner i vikt men absolut inte upp i vikt, det tycker jag kan låta lite som samma sak då du ändå började gå ner i vikt eftersom att du slutade äta vissa måltider. Frågan är om du vet varför du känner att du absolut inte vill gå upp mer i vikt? Hur startade dom här tankar hos dig? var det i något speciellt samband? Fråga dig själv detta.  Du säger att du inte vill prata med någon psykolog om detta men jag tycker ändå att det skulle hjälpa dig med att reda ut varför du känner som du gör. Det kan vara en skolsköterska, kurator, ungdomsmottagning eller annan vuxen som kan hjälpa dig vidare i den här frågan?

Det jag också vill få fram är att även om man inte är på som du säger "anorexi nivå" så kan man fortfarande ha en ätstörning. En ätstörning är som det låter, en störning till mat, vilket kan innebära att du som i ditt fall hoppar över måltider för att du är rädd för att gå upp eller tvärtom för folk som måste ha ett mat intag hela tiden, man har alltså en störning kring ämnet mat.

Att äta rätt betyder inte att du går upp i vikt, äter man frukost, lunch, middag och ett par mellanmål så håller man ett jämnt mat intag. Att "hoppa över" någon måltid kan vara skadligt för kroppen, och är inte något att rekommendera. Men jag tycker att du låter positiv och vill ändra ditt mat beteende vilket är sunt. Du säger själv att du kan tänka dig att ta kontakt med någon som kan hjälpa dig vidare med en utredning om t.ex. din ämnesomsättning, det tycker jag att du kan göra om du har funderat på det, för det låter som du verkligen vill ändra ditt beteende och vill ha en sund livsstil där man kan äta lite vad man vill men också att man rör på sig litegrann, det behöver inte innebära mer 20 minuters promenad per dag, allt detta under hälsosamma förhållanden.

Jag hoppas att du har fått lite hjälp på traven, och hör gärna av dig till oss igen om det är något mer du undrar över!

 Ta hand om dig! / Örebro tjejjour.