Hej! Jag är en 24-årig tjej som försöker distansera mig någorlunda nu under coronatider. Men, mina vänner beter sig, reser med kollektivtrafik, träffas och festar som normalt - vilket jag inte känner att jag vill eller att någon borde göra i dessa tider. Jag börjar känna mig som ett "pain in the ass" och att de stör sig på att jag är så försiktig jämfört med dem. Som att jag är löjlig. Hur ska jag få dem att förstå allvaret, och vad kan jag göra för att de ska förstå mitt val? Vill inte bli utstött för att jag inte umgås med folk som normalt just nu.
Svar
Hej! Först och främst - tack för din fråga och för att du hör av dig till tjejjouren Magnolia!
Jag tycker du gör helt rätt som praktiserar social distansering i dessa tider. Du följer reglerna och tar pandemin på allvar - så jag tycker du är långt ifrån löjlig. Däremot får det ju sociala konsekvenser, precis som du skriver. När dina vänner beter sig som vanligt är det ju du som sticker ut ur mängden. De träffas utan dig och du missar upplevelser som de kommer ha minnen av och kanske prata om nästa gång du är med. Det är ju saker du behöver förhålla dig till när du vill leva ditt liv annorlunda jämfört med dem, även om det bara är tillfälligt.
Om jag förstår dig rätt så har du redan försökt få dem att förstå allvaret men att de inte lyssnar på dig. Det är svårt att övertyga andra människor och kanske inser de först att du haft rätt när de själva eller någon annan blir allvarligt sjuk. För att de inte ska uppfatta dig som ett "pain in the ass" kan du acceptera att de lever som vanligt men att du inte kommer vara lika delaktig i vissa aktivteter de ägnar sig åt.
Du frågar också vad du kan göra för att de ska förstå ditt val. Om de är dina vänner borde de respektera ditt val och din försiktighet. Om de är måna om dig och din vänskap, och du om dem, kanske ni kan prata om hur ni kan umgås på ett sätt som gör er alla delaktiga utan att äventyra smittspridning? Jag tänker på utomhusaktiveter, videosamtal osv.
Denna pandemi verkar hålla i sig och då kan man behöva fundera på hur man ska leva sitt liv för att det ska vara hållbart i längden. Kanske kommer både du och dina vänner hitta kompromisser för att det ska fungera?
Jag hoppas det ordnar sig för dig och er på ett bra sätt. Även om vi människor ska försöka distransiera oss, så gäller det framförallt det fysiska umgänget. Bra relationer mår vi alla bra av. Lycka till!
