Hej! Jag har sedan april 2019 träffat en ett år äldre kille. Vi träffades genom gemensamma kompisar och kan tillägga att vi är 17 och 18 år. Han har aldrig tidigare haft ett förhållande eller ens haft ihop det på något tänkbart sätt med en tjej vilket är anledningen till att vi tagit det väldigt långsamt framåt. Vi bestämde för en månad sedan att vi är tillsammans då båda utvecklat känslor för varandra och klargjort vad vi känner för första gången. Vi har försökt ha sex ett par gånger men stött på mindre komplikationer som förhindrat detta. Han är en väldigt känslokall kille som lever efter den här ”macho-idealen” där killar ska vara maskulina. Som tex att killar inte gråter för då är de mesar. Själva problemet är att han verkar tappa intresset ungefär varannan vecka och det tar på mig otroligt mycket när det går upp och ner på det här viset. Ena veckan kan han visa jättemycket känslor, vara romantisk och gullig, vi pratar om allt mellan himmel och jord och han vill träffas ofta! Andra veckan kan alla konversationer mellan oss vara påtvingade och onaturliga, som om vi inte längre har något att prata om. Träffas vi så är det likadant, vi är stela i varandras sällskap och har knappast något att prata om. Anledningen till att jag skriver detta är för att jag fått nog och behöver tips. Jag har gråtit ett flertal gånger de senaste dagarna eftersom jag känner att jag tappar honom. Han dissar mig på snap, säger godnatt, stänger av snapkartan och jag ser sedan hur han är aktiv på instagram långt senare på kvällen. Jag gör försök till att träffas och han hittar på ursäkter till att inte ses. Jag har för första gången släppt in någon i mitt liv på det här sättet och det är första killen som hållit så länge att det lett till ett riktigt förhållande. Problemet med att han är så känslokall är att jag inte kan prata med honom om det här. Dels för att jag inte tror att han kommer förstå, dels för att jag knappt förstår själv varför det är såhär vilket gör det nästintill omöjligt för mig att förklara för honom hur jag känner kring detta. Tips och råd kring hur jag borde hantera det här problemet uppskattas! Och är ett av råden att jag ”bara ska prata med honom” så vill jag gärna ha förslag på vad jag ska säga för att det inte ska låta barnsligt och krävande, eftersom det är svårare än vad man tror att ”bara prata”. Tack på förhand!
Svar
Hej!
Vad modigt av dig att skriva in till oss med dina funderingar kring din situation.
Som du själv säger så är det ingen lätt situation där det finns ett rätt eller fel på vad man ska göra. Jag förstår att det kan vara svårt och tufft för dig att ha ett förhållande där det går upp och ner hela tiden och du inte vet var du har din pojkvän. Det gör ofta att man blir osäker själv på vad man ska göra och på förhållandet i sig som du ju uttrycker.
Du är själv inne på att du kanske borde prata med honom vilket jag nog tror är det bästa att göra i den här situationen. Även om det kan vara ett mindre roligt samtal att ta så kan det vara bra att sätta sig ner och prata igenom saker och ting så att båda får en chans att säga hur man upplever situationen. Det kan ju hända att han inte upplever saker på samma sätt som du gör och då kommer ju det fram i sådant fall. Jag tycker att du har beskrivit det så bra i din text. Du skulle kunna säga det du skrivit till oss, att hans beteende ändras varannan vecka, att han ibland är kärleksfull och ibland stel och kall, vilket är ju inte okej. I en relation är det viktigt att båda mår bra och du har rätt att säga det du känner! Om det känns svårt att prata irl skulle du kanske kunna skriva hur du känner?
Du nämner även att detta är hans första riktiga förhållande och att han tycker att killen ska vara macho. Om man känner att man har ett ideal som man måste leva upp till, i detta fall machokulturen, så kan ju det bidra till att man blir osäker på hur man ska bete sig. Men det innebär inte att han inte har ansvar över sitt beteende. Det är inte rättvisst att behandla sin flickvän eller partner på det sättet. Om han inte tar till sig detta och du inte mår bra i relationen tänker jag att du borde fundera på om du vill vara i ett förhållande som ser ut på det här sättet med väldigt mycket toppar och dalar. Fundera på vad du vill ha av ett förhållande och vad du mår bra av. Det är det viktigaste här.
Hoppas att det löser sig för dig och varmt lycka till!
Många kramar <3
/Tjejjouren.se
