Hej. Jag går i 8:an nu. När jag började i min nya klass (7:an) så gillade jag den inte alls. Nu gillar jag min klass och har hittat vänner här! Men jag saknar ändå min gamla. Idag är det ett och ett halvt år sen den splittrades och det ända jag vill är att spolatillbaka i tiden och gå i 4:an igen.. Min gamla klass var den bästa man kan tänka sig.! I förskoleklass hade vi två lärare som var jätte bra och allt var bara bra. I 1:an till 3:an fick vi en ny lärare. Hon var den absolut bästa man kan tänka sig och vi älskade henne! Klassen var också jätte bra! Sen till 4:an bytte man lärare igen. Vi fick hälsa på henne som vi skulle få, redan i trean. På sommarlovet sen fick vi reda på att hon skulle sluta och när vi kom till baka på hösten i fyran så var det en kvinna med rött hår, lila glasögon och lite gammaldags kläder som hälsade på oss. Först var vi lite tveksamma, men efter ett tag insåg vi att man inte kunde ha en bättre lärare, hon var bäst! Vid dethär taget var jag ibland ledsen och saknade lågstadiet och vår gammla lärare. Jag ritade ett hjärta i vår gammla skolkatalog, och det var det. I mellanstadiet fortsatte vi att va en superbra klass! Det var inte så mycket som förändrades under åren. En ny lärare i träslöjd, ett nytt klassrum. Allt var bra. I sexan började skolan att byggas om men de lät vårat klassrum vara, eftersom det var så gammalt och skulle rivas när vi slutade. I slutet av 6:an fick vi träffa vår nya klass, som också va på en ny skola. Den gammla klassen skulle splittas och allt skulle bli annorlunda.. Jag hatade min nya klass. På skolavslutningsdagen grät jag så mycket. Jag ville verkligen inte sluta. Men det fanns inget jag kunde göra.. I sjuan var allt nytt och ovant. Såg man någon från gammla klassen så hälsade man, men inte mer. Jag gillade fortfarande inte min nya klass. Inte så många av lärarna heller. Men det fanns två lärare som jag gillade, vår mattelärare och biologi/kemi lärare. Tiden gick, jag började acceptera min nya klass mer och mer. Men jag grät ofta på kvällen och önskade att jag gick på min gamla skola igen. På sommarlovet fick jag veta att vi skulle få en ny mattelärare, vilket gjorde mej ledsen.

Nu går jag i 8:an. Jag gillar min klass nu. Idag, sista dagen innan jullovet, hade vi jätte kul. Men det är inte alls som innan.. Vår klass är grupperad och indelad på många sätt.

Jag och min kompis skickade ett ”God Jul” sms till vår gamla lärare från sexan, och skrev att vi saknade henne, idag. Hon svarade att vi var gulliga och att vi skulle ha ett bra lov. När jag kom hem började jag kolla i gammla skolkataloger och bilder på vår klass. Jag började gråta och jag kan inte sluta! Det ända jag vill är att vara liten igen. Ingen stress, inga prov, inga betyg, inga som är populära, inga mobiler, bara lekar och vänner. Jag vet inte vad jag ska göra, kan inte sluta gråta. Förlåt för jättelång text. Snälla hjälp mej.