Hej! Jag är en tjej på 13 år och det är en grej som jag mår otroligt dåligt över. Min mamma blev arg på mig igår för att jag bara diskade det jag använt istället för att diska allt ihop och då blev hon arg. Okej jag tål att hon kan bli arg men inte när det går överstyr för när jag gick och la mig så tog hon ifrån mig mobilen, började hon packa ihop mitt smink och kläder och satte det i påsar bredvid dörren som hon hade tänkt att slänga, dock så slängde hon aldrig det. Idag så säger hon att jag ska diska, tvätta mina kläder och laga min egen mat. Jag frågade henne vad jag gjort henne och då svarade hon att jag ”inte gör något” hon sa även att jag bara är ”krävande”, att hon ej orkar med mig och hon hotade mig med att om jag inte fattar det så kommer jag till sist bli utkastad. Hon betet sig jätte snällt mot min lillebrorsa medans hon total ignorerat mig idag. Jag har funderat kring detta och funderar på om jag ska göra en soc anmälan om detta fortsätter för jag börjar känna mig riktigt obekväm och är det inte så att föräldrarna har ett krav på att barnet ska känna sig trygg, och att dom tar hand om barnet osv och inte gör som min mamma gjorde och typ ”övergav” mig som att jag helt plötsligt ska bli helt självständig??
Svar
Hej!
Tack för att du hör av dig till oss! Du skriver att du mår otroligt dåligt för att din mamma är arg på dig. Du skriver att du tycker att det går överstyr när hon tar dina saker och även hotar att kasta ut dig. Du beskriver också att hon är jättesnäll mot din lillebror, men ignorerar dig. Det kan vara svårt att förhålla sig till sin familj när en är i tonåren och det är vanligt att det blir bråk och tjafs hemma. En vanlig anledning till att det blir bråk är ofta missförstånd eller oförståelse, men din mammas beteende när hon blir arg är inte okej! Varken du eller din mamma vill nog ha det så. Har du försökt prata med din mamma om detta i en situation då hon inte är upprörd? Det kan vara ett första steg.
Du skriver också att du känner dig riktigt obekväm och funderar på att göra en soc-anmälan. Du kan börja med att prata med någon utomstående som kan hjälpa er vidare, det kan till exempel vara din skolkurator eller någon på en ungdomsmottagning. Du kan berätta för dem hur du känner och sen kan de hjälpa dig vidare så att du och din mamma kan få hjälp att prata om er relation. Du har rätt i det du skriver, ett barn alltid ska känna sig trygg i sitt egna hem. Länkar här till UMO(ungdomsmottagningen) http://www.umo.se/Att-ta-hjalp/Ungdomsmottagning/
Ta hand om dig! <3
/ Tjejjouren.se
