Könsstympning innebär att delar av fittan skärs bort eller skadas.
De som könsstympar säger ofta att de beror på deras religion. Men det gör väldigt ont och kan vara riktigt farligt. Smärtorna och problemen fortsätter ofta i resten av livet. Därför brukar könsstympning av tjejer jämföras med tortyr.
Innehåll
Hur går könsstympning till?
Det är förbjudet att könsstympa tjejer i Sverige. De som jobbar med barn och ungdomar, till exempel skolsköterskor och läkare, är skyldiga att anmäla om de misstänker att en tjej är - eller riskerar att bli - könsstympad.
Det finns fyra olika vanliga metoder och de ser ut såhär:
- Den lilla huvan runt klitoris tas bort. Ibland skärs också toppen av klitoris bort.
- Hela klitoris och delar av de inre blygdläpparna skärs bort. Den här typen av ingrepp är vanligast.
- Både klitoris, de inre och de yttre blygdläpparna skärs bort. Den hud som är kvar sys ihop så att det bara finns en liten öppning kvar där kiss och mens ska kunna komma ut. Det här är den mest omfattande typen av könsstympning och den brukar kallas för infibulation eller faraonisk omskärelse. Ibland ”öppnas” tjejen i samband med att hon ska ha samlag med en man för första gången och när hon ska föda barn. Sen kan hon sys ihop igen. Metoden är mycket smärtsam och skapar ärr i underlivet.
- Fittan skadas på andra sätt, till exempel genom att pricka klitoris med en nål, bränna, skrapa eller rispa med något vasst.
Ingreppet görs ofta när tjejer är mellan fyra och åtta år gamla, men kan också genomföras både på nyfödda eller vuxna kvinnor. Ibland könsstympas flera tjejer på samma gång under en ceremoni som ska vara festlig. Ofta görs ingreppet utan bedövning.
Risker med könsstympning
Det finns många risker med könsstympning. Bland annat kan könsstympade tjejer blöda mycket efter ingreppet och chockas svårt av smärtan. Ingreppet kan också leda till infektioner, blodförgiftning eller skador på andra organ runt underlivet. I värsta fall kan ingreppet vara så skadligt att tjejen dör. Är instrumenten som används inte rena kan också smittor spridas, till exempel HIV.
Tjejer som utsatts för det mest omfattande ingreppet, alltså metod nummer 3 på listan, är ofta så skadade att de har svårt att hålla tätt och läcker bajs. De har svårt att kissa, smärtor i underlivet, får lätt cystor, problem med mensblod som ”fastnar” innanför de ihopsydda delarna, jobbiga graviditeter, svåra förlossningar och smärtor när de har sex. Många får också ofta urinvägsinfektioner eftersom det kan vara svårt att tömma urinblåsan helt. När kisset rinner genom de skadade delarna kan det också lätt bli infektioner.
Om underlivet är ihopsytt finns det möjlighet att öppna upp det igen. Det kallas för deinfibulering.
Vilka könsstympas?
Åldern på tjejerna som könsstympas blir lägre och lägre och allt oftare görs ingreppet av utbildad sjukvårdspersonal. Straffet för den som utför könsstympning i Sverige är mellan två och fyra års fängelse. Det är också olagligt att förbereda ett sådant ingrepp.
Stöd och hjälp
Är du könsstympad? Vi på tjejjourerna finns här för att lyssna på dina tankar och känslor och stöttar om det behövs. Vi kan också hjälpa dig att komma i kontakt med experter på att hjälpa just könsstympade tjejer. Några experter är Vulvamottagningen på Angeres Närsjukhus och Amelmottagningen på Södersjukhuset i Stockholm.
