Hej! Jag är 15 år och har aldrig tänkt på hur mitt underliv ser ut tills jag fick min mens när jag var 13 år. Innan puberteten tror jag att min klitoris var helt normal liten och syndes knappt. Men jag har märkt att den har bara blivit större och jag är hur orolig som helst. Den är ungefär lika stor som min tumme. Jag vet att de brukar säga att klitorisen är 7cm men jag känner mig så sjukt osäker. Jag har sökt fåtal gånger för att se om det finns andra tjejer som ser ut som mig där nere men jag hittar tyvärr inget. När jag söker på klitros så kommer det upp klitoris som sticker ut och har en glans klitoris men min är skillnaden. Min klitoris sticker inte ut den typ bara lägger ner och den har ett förhyd som täcker hela klitorisen. Förlåt om jag förklarar jätte dåligt men jag är sjukt ledsen vet inte vad jag ska ta mig till. Jag har ingen mamma eller syskon att prata med tyvärr...har bara en pappa och tycker det är sjukt pinsamt att snacka med honom om detta. Vill inte heller gå till ungdomsmottagningen tycker det är hur skämigt som helst.Känner mig så annorlunda. Snälla hjälp!!!
Svar
Hej!
Först och främst så vill jag betona och upplysa att allas underliv inklusive klitoris ser olika ut, vilket är fullständigt vanligt. Toppen av klitoris kan täckas av en så kallad huva, eller förhud. Den här huvan kan täcka en viss del eller hela delar av klitoris toppen, så, att du har en förhud på hela toppen av din klitoris är vanligt. Sedan fortsätter klitoris i ett 2-3 centimeter långt skaft som viker av bakåt i två ben, inuti kroppen. De brukar kallas för skänklar och är ungefär 9 centimeter långa.
Att vara orolig eller osäker på utseendet av sitt underliv, är inte ovanligt. Det finns inga rätta/ fela underliv, då allas klitoris är olika stora, och det finns ingen storlek som är konstig. Du är fortfarande ung och är i den fasen där kroppen fortfarande växer. Så om du känner eller tycker att det har skett en förändring i ditt underliv, så ska du veta att en förändringsprocess i underlivet händer alla och är ingenting som du är ensam om eller ska skämmas för. Du kan alltid vända dig till en ungdomsmottagning via telefon, där du inte behöver berätta vem du är utan kan tala med en barnmorska eller en gynokolog, detta kanske skulle få dig att må bättre. Skolsystern, eller skolkuratorn kan du prata med, dessa har tystnadsplikt och allt som sägs mellan er kommer att stanna där, vilket kan vara skönt att veta om. Du kan även fortsätta skriva här till oss, vi finns alltid och kommer att svara på dina frågor.
Jag tycker det är bra och helt vanligt att du inte väljer att prata med din pappa om det här när det inte känns bekvämt. Det är nog många tjejer som skulle känna detsamma. Vissa saker kan vara jättebra att prata om med andra. När man är i din ålder så börjar man också bli mer självständig och en egen person, och en sådan här sak behöver man inte prata om med sina föräldrar tänker jag.
Att ringa just till ungdomsmottagningen kan ju verkligen vara ett sätt att börja för dig. Vad tror du om det? Testa och se, du kan berätta precis som du har berättat för oss.
Du är välkommen att höra av dig till oss med mer frågor/ funderingar, eller om du vill bolla tankar. Hoppas du fått svar på din fråga!
Ta hand om dig.
/ Tjejjouren.se
