Hej Tjejjouren! Jag är en tjej på snart 17 år, som i Mars månad fick kontakt med en kille genom en gemensam vän. Första dagen då vi blev presenterade för varandra stod han mestadels bara och kollade på mig, även om han pratade med vår gemensamma vän så var det alltid mig han kollade på. Dagen efter skrev han till mig via facebook, att han tyckte att jag var så himla snygg och lite sådant. Några dagar senare började han ringa under lektionstid (han själv har inte gått i skolan på ett par år) och om kvällarna. Svarade aldrig. Just då tyckte jag bara att han var jobbig och... ja, bara för mycket helt enkelt. Med tiden så blev det mycket "Åh, så snygg" eller "Oj, vad fin du är" och sådant gullsnack mellan oss. Men det är inte förrän nu, i somras snarare, som jag har börjat få känslor för honom vilket är förvirrade. Helt ärligt; han är en player. Han håller på med femtielva tjejer samtidigt så man vet aldrig riktigt vart man har honom. Till råga på allt så festar han dagligen och knarkar emellanåt. Jag saknar verkligen tiden i somras, då han kunde ringa mig helt utan förvarning och då kunde vi snacka ganska länge om allt och ingenting. Vi brukade skypa från sen kväll till tidig morgon. Dock har vi aldrig träffats regelbundet, utan det blir med flera månaders mellanrum, vilket är rätt synd. För varje gång vi träffas så får han mig att känna mig så där typiskt nykär. Jag ler, fnissar, skrattar okontrollerat och blir alldeles varm inombords. Och känslan när vi ser varandra i ögonen... jag vet inte vart jag ska ta vägen! Helt sinnessjukt vad bra han får mig att må. I början då vi lärde känna varandra brukade han oftast prata om vilka tjejer han senast höll på med och sådant trams, men det har han varit tyst om på senaste tiden. Eller ja, det var ett tag sedan nu som vi pratades vid i telefon eller via skype om dagarna... Det gör så himla ont att inse det fina vi hade så här långt efter. Det var som att han visade hela sitt intresse rakt framför ögonen på mig men jag kastade bort det, och nu när det är jag som börjar få intresse för honom så är det inte förrän nu som jag inser att fan vi hade det så himla fint och bra bara för några månader sedan. Och att det påstås att han är på G med en annan tjej gör inte saken så särskilt mycket bättre. Blir så lätt avundsjuk! Kan bli gråtfärdig bara av att veta att någon eller några gemensamma vänner umgås med honom när jag sitter i mitt rum alldeles själv och saknar honom. Vet inte riktigt varför vi inte träffas så särskilt ofta, det bara blir så. Vill så hemskt gärna bara ha en helt vanlig vänskap med honom. För jag skulle aldrig kunna se en framtid med honom. Låter säkert jättekonstigt med tanke på att jag nyss berättat om hur jag känner för honom, men jag skulle aldrig klara av att leva i en ständig oro, i ett förhållande där han dricker, knarkar och ständigt raggar på andra tjejer. Varje minut som jag inte skulle vara med honom skulle gå åt till att tänka på vilka han umgås med, vart han är, om han håller på med någon annan för tillfället osv. Fastän jag berättade tidigare att han får mig att må så himla bra, så är jag ändå osäker på hur jag känner för honom. Jag har väldigt svårt att lita på killar i allmänhet efter att mitt livs första kärlek för två, snart tre, år sedan bara lekte med mig, blev playad med andra ord. Sen dess har jag tagit ett steg åt sidan och under en period hade jag jättesvårt bara att umgås med killar. Men det la sig som tur var ganska snabbt, men nu när jag håller på att få känslor för en person som på ett ungefär är som mitt livs största kärlek... Njaaa, jag är inte taggad på att behöva gå igenom samma skit som sist. Så dåligt som jag mådde då, så dåligt kommer jag nog aldrig må igen. Det var hemskt. Så vill verkligen inte att det ska upprepas. Allting är bara så himla förvirrande och komplicerat. För det måste ju betyda någonting, att jag har känslor, när jag blir så lätt avundsjuk och gråtfärdig av minsta lilla, saknar honom så otroligt mycket, ligger ofta vaken om nätterna och tänker på alla dagarna vi har spenderat tillsammans...
Svar
Hej!
Tack för du hörde av dig! Vad bra du kan beskriva hur det känns inom dig. Du skriver att du har väldigt starka känslor för en kille som du träffade i våras och har umgåtts och pratat med en hel del sedan dess, men att det på senare tid blivit mindre och mindre och att du hört att han börjat träffa en annan tjej. Du skriver även att du är rädd för att såras, men att du saknar den nära relation som ni haft tidigare och önskar att ni kunde vara vänner. Det är bra att du vet vad du vill eftersom du skriver att du inte tror att du skulle kunna vara ihop med någon som beter sig som honom, och till exempel festar, knarkar och ständigt raggar på andra tjejer.
Du skriver även att du är förvirrad över dina känslor, och kanske kan det vara bra att ta reda på vad du själv vill ha utav er relation. Skulle ni kanske kunna fortsätta vara vänner även om ni inte blir ihop? Har du funderat över varför dina känslor för honom har förändrats? Det finns ingen anledning till att ni inte skulle kunna vara lika goda vänner som tidigare, om det är det du vill. Tror du att du skulle kunna prata med honom om vad du känner och se till att ni är på samma nivå så att det inte blir några missförstånd?
Att bli sårad är en risk som de flesta är rädda för, men om du har starka känslor för någon och tror att den personen är den du vill ha kan det vara värt att chansa och ta den risken. Det kan vara bra att fundera över vart dina gränser går och hur nära inpå du vill släppa någon annan person. Kanske kan det vara en bra idé att ta det försiktigt i början och känna efter hur mycket du litar på den andra personen så att ni ger och tar lika mycket. Du ska vara rädd om ditt hjärta men att vara kär är en väldigt mysig känsla som du också måste tillåta dig att känna.
Lycka till och hör gärna av dig igen om du har fler frågor!
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
