Jag vet inte riktigt hur jag ska ställa min fråga...Jag har levt ett väldigt hårt liv, hårdare än de flesta. Men jag har överlevt pga min pojkvän. Jag och min pojkvän har varit tillsammans sen vi var 17, vilket blir snart 5 år då. Han är den bäste pojkvän man kan tänka sig och han har hjälpt mig genom mycket, när jag blev hemlös så öppnade han sitt hem åt mig och lät mig flytta in. Han har alltid peppat mig och fått mitt liv på rätt köl igen.Problemet är att förra året fick jag ett jobb, som jag trivdes så bra på. Tro det eller ej så var det på Donken. Grejen är att jag kände att jag äntligen passade in, mina chefer sa att jag var en naturbegåvning och pga all positiv kritik så blomstrade jag upp. Jag gick från att känna att det inte var någon idé att jag studerade eller ansträngde mig för jag skulle ändå misslyckas i slutändan, till att börja se en framtid. Om jag orkade med att jobba på Donken så skulle jag klara vad som helst. Nu vill jag ta körkort, börja planera min framtid, studera och försöka nå mina mål.Men jag känner att min pojkvän står i vägen, och det är hemskt. Vi flyttade ca 80 mil bort för en månad sedan eftersom han kom in på utbildningen som han drömt om. Men nu känner jag bara, "Mina drömmar då? Är inte de viktiga?" JAg längtar efter att få testa att stå på mina egna ben.Jag har spenderat en sån stor del av mitt liv med att bara försöka överleva, nu vill jag leva. Men jag känner mig extremt elak när jag tänker på att jag vill lämna honom pga att jag vill hitta min självständighet. Jag vill inte vara här, jag vill vara på mitt jobb som gav mig drömmar.Jag vet inte. Jag behöver en åsikt om det faktiskt är okej? Kan man lämna sin partner för att nå sina personliga mål? Eller ska jag försöka vänta ut det i tre år? Jag tror inte jag orkar det, jag bli bara bittrare och bittrare ju mer jag tänker på det.Förhoppningsvis förstår ni hur jag menar och känner, ledsen att det blev en lång och knepig fråga.
Svar
Hej!
Det låter som att du har en riktigt fin pojkvän som gjort väldigt mycket för dig. Skönt att han kunde hjälpa dig igenom de svårigheter du tycks ha upplevt och att han kunde, som du skriver, få dig på rätt köl igen. Sådana människor behöver vi alla ha omkring oss. Det verkar dock som att du, under de snart fem åren ni varit tillsammans, utvecklats till att bli en stark människa som vill pröva sina vingar på egen hand. Och det är helt okej. Du undrar om det är elakt av dig att känna det som att pojkvännen står i vägen för dina mål, det är det inte. Du är den viktigaste i personen i ditt liv, och du ska sträva efter att må så bra som möjligt.
Du skriver att ni just flyttat för pojkvännens utbildnings skull och att du nu känner det som att dina mål har blivit kvävda i samband med det. En relation ska vara glädjeframkallande och ge positiv energi, inte framkalla bitterhet och instängdhet. Om du känner att vägen till dina drömmar är blockerad är det helt riktigt att göra något åt det. Tänk så här; om du känner dig bitter och dina drömmar satta på "vänteläge" under de där 3 åren, så kommer din relation till pojkvännen skadas. För att relationen ska fungera måste båda parter vara nöjda, och det verkar du inte vara. Se det som att pojkvännen gett dig en stabil grund, men att det nu är dags att ta språnget ut i det okända - eftersom du vill testa att vara självständig och forma din framtid. Pojkvännens framtid tycks redan vara utstakad, men du måste ta hand om din egen också. Trivs du inte där du är nu, så ska du inte vara där.
Jag tycker personligen att du borde följa ditt hjärta. Vill du bort, så ska du bort. Förhoppningsvis kan din pojkvän förstå varför. Det finns ju heller ingenting som säger att det behöver vara slut för alltid - kanske det kan bli ni igen i framtiden. Men fokus just nu är att få må bra och göra det DU känner att DU vill göra. Annars kommer du bara bli mer och mer bitter. Ingen människa mår bra av det. Ta vara på dig själv! Ta körkort, plugga, jobba på McDonald's, res utomlands... gör det som känns värdefullt för dig. Du kommer att utvecklas i och med det. Ibland är det bra att våga testa något nytt.
Även om du inte kan vara tillsammans med pojkvännen just nu så kanske du kan ha kvar honom som vän åtminstone? Ingenting säger ju att du måste bryta kontakten med honom helt för att du vill vara någon annanstans, göra något annat. Få honom att förstå varför du vill bort, att det är för att du måste få förverkliga dina drömmar precis som han förverkligar sina.
Som sagt, du är den viktigaste personen i ditt liv och du förtjänar det bästa! Lycka till och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar.
Ta hand om dig!
/ Tjejjouren.se
