Här om dan när jag var på väg från en fest så kom det fram en kille till mig, han smällde till mig på rumpan. Jag blev så fruktansvärt arg och upprrd och började skrika på honom, då sprang han därifrån. Men då kom han kompis fram till mig och var från början trevlig, men när jag snäste av honom efter att kan kom med ett väldigt förolämpande förslag så tog även han på min rumpa och drog iväg med sin moppe innan jag hann reagera. Jag är 17 år och det där händer så sjukt ofta, inte lika ofta nu som förut men fortfarande så händer det. Jag bli arg, ledsen, äcklad och får typ panik. Vad kan man göra liksom? Jag känner mig så svag och hjälplös, de kommer ju alltid komma undan, jag kan inte göra nånting..
Svar
Hej!
Vad bra att du blir arg. Många bortförklarar och ursäktar sådant beteende, men det gör inte du. Det är starkt. Att bli tafsad på är ett exempel på sexuellt ofredande. Det är ett lagbrott! Ofta blir man så chockad att man inte hinner säga ifrån. Det är jättevanligt, och tyvärr är det den som blir utsatt som mår dåligt. Det är så orättvist är att du, som blir utsatt ska behöva må dåligt över det, och inte han som har gjort fel. Att bli ledsen och äcklad är känslor som kan komma upp när ilska inte får utlopp. Men man blir förstås också både ledsen, arg och äcklad när någon går över ens gränser med flit på det sättet.
Ibland kan det kännas skönt att säga ifrån till personen i efterhand. Om man inte vill eller kan göra det kan man man låta sina känslor få utlopp på andra sätt. Man kan till exempel prata med andra. Kanske känner du andra som också utsatts. Tillsammans kan ni diskutera hur ni ska arbeta för att få upp de här frågorna till diskussion i kompisgänget eller på skolan. Det ska vara en självklarhet att sånt här inte är okej.
Om ni inte vill föra diskussionen själva kan ni till exempel be lärare att göra det eller att bjuda in en tjejjouren som kan ta upp diskussionen. Det är faktiskt skolans ansvar att ta upp sådana här frågor. Det skall finnas en likabehandlingsplan och en jämställdhetsplan på alla skolor. Kolla den för att se hur just din skola arbetar för att förhindra att sexuella trakasserier förekommer. Tyvärr tar inte alla rektorer och lärare det här på allvar, trots att de kan anmälas till diskrimineringsombudsmannen om de inte gör det. Då är det bra att du känner till dina rättigheter och påminner de ansvariga.
När man blir utsatta för sexuellt ofredande eller sexuella trakasserier är det lätt att känna sig maktlös. Men det du inte! Att säga ifrån och kämpa emot, kan vara ett bra sätt att märka att det är så. Samtidigt är det förstås inte ditt ansvar att göra något alls. Du ska inte behöva berätta självklarheter för de här killarna. Att bli tafsad på och kränkt är inget någon ska behöva bli utsatt för. Hur man hanterar det när det ändå händer är upp till var och en. Hoppas något av dessa tips har varit till hjälp.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
