lina!

hej jag är en tjej på 15 år och min mamma är konstig och hon har varit det nästan så länge jag minns. Hon är konstig när hon dricker nåt glas vin för mycket. Jag har 2 äldre systrar(24 & 27 år) det är samma sak för dem. Under en lång tid har dem till och med sagt upp kontakten med vår mamma pga det.

Grejen är den att hon börjar ta upp konflikter hela tiden. Spelar ingen roll vad man gör för fel eller säger för fel så tar hon upp det och börjar en konflikt. Det bråket som kan startas av en liten onödig grej utvecklas snart till något mycket större och hon kan ta upp nästan vad som helst i det bråket. Till slut vet man inte ens vad man snackade om från början. Hon börjar skrika och man själv börjar också höja rösten.

Men ingenting verkar gå in för henne. Att det är hon som är problemet för det är så. Man kan inte reda ut något heller för antingen är det jag/min pappa/ mina systrar/vem som helst som gjort fel eller så är det dem här uttrycken man får höra "ja, visst ni har rätt jag är en dålig mamma ni har rätt ni har rätt det är så dåligt här" osvosv.. så kan hon slå sig i pannan med handflatan typ. Det här händer nästan bara då hon druckit. Alltså typ en lördagkväll.

Jag skäms för att ta hit kompisar på kvällarna på helgen är jag rädd att det ska bli så om hon börjar ta upp konflikter med pappa. Allt är fel. Pappas släkt är dåliga och dom trakasserar henne tycker hon och hon har typ inga vänner heller för att hon är som hon är eller för att det är nåt fel på dom. Men jag tror också att i hennes lilla värld ska allt kretsa till familjen och vi ska ha myskvällar hit och dit. Visst vi kan ha myskvällar utan bråk, visst min mamma är go osv men inte när det är så här.

Min mamma hade en jobbig uppväxt pga. min mormor. Men bara för det behöver hon väl inte göra likadant själv?! Jag vet inte hur många gånger under mitt liv jag blivit kallad ungjävel eller blivit sliten i håret när det varit bråk. Nu låter det jätte hemskt säkert men det var ganska oskyldigt.Förlåt för att jag skriver en sån lång text men jag har sånt här inom mig och vet inte riktigt vem jag ska snacka med för att inte nån ska tro jag har värsta alkis mamman. Är så skönt att skriva av sig.

Det har pågått här hela helgen. Mina systrar och mina syskon barn skulle komma hit över helgen och bo. En av mina systrar bor i en annan stad och vi har varit där och gjort om hennes lägenhet. Det blev en konflikt mellan min syster och min mamma. Så dem valde att åka härifrån. De orkade inte med konflikterna. Men nu tjatar mamma hela tiden om att de ställt upp och gjort om där osv. Allt är så dåligt här och dem uppskattar ingenting är grejer hon säger.Jag känner mig alltid mitt emellan. Jag håller med mina systrar men jag är fortfarande kvar här. Håller med min mamma bara för att få det lugnt. Bara för att det ska vara tyst. Så gör min pappa också. Jag vill säga ifrån men det blir bara värre. Får också alltid känna mig som en medlare mellan mamma och mina systrar eller mellan mamma och pappa.Jag är så jävla lesss. Vet inte vad ni ens ska svara på det här. Är det här normalt beteende från mamma eller? Vad ska jag göra liksom...Tack om nån skulle vilja svara på min långa "fråga"