min pappa har försökt döda min mamma i 7 år nu. jag har pratat med henne men hon vill inte lyssna. varje gång dom börjar bråka så ställer jag mig imellan dom för att dom ska sluta. dom är fortfarande tillsammans och bor i samma hus men dom bråkar ofta. på sistone har bråken handlat om min pappas 12 åriga rottweiler (hund). min mamma tar hand om ronja min pappas hund. mattar henne och går ut med henne. så varje gång ronja mår dåligt får min mamma all skit. när ronja fick livmoder inflamation och skulle opereras. blev min mamma sladen tills hon inte kunde stå. jag gick imellan men min pappa puttade bara bort mig....nu har ronja fått en tumör i munnen som min mamma vill operera bort.men min pappa tror att hon dör om vi söver denne. ronja kommer inte leva mycket längre. och när hon dör är jag rädd att min pappa kommer bli så ledsen att han lyckats döda min mamma. jag är 10 år och har sett nästan alla bråk. om min mamma dör tänker inte jag bo med min pappa. vad händer med mig om det händer? jag vill bo kvar i samma stad och gå i samma skola. är det möjling att det går att fixa. jag orkar inte mer snart. jag ser dom dråka nästan varje kväll. jag har inte sovit bra på flera år. jag sover inte mer än 3 timmar per natt för att jag är red att han ska lyckas. vart ska jag ta vägen vad ska jag göra?jag har hamnat i tablet missbruk 2 gånger det här året. koffin tableter och starkart smärtstillande för minna rygg problem som jag fått efter att min pappa kasta ner mig för trappen. fast jag var tvungen att säga till docktorn att jag ramlade anars skulle min pappa dränka mig i sjön.min mompis börjar märka att jag inte mår bra. jag kom till skolan med röda ögon och skrattade för mig själv. alla tror jag är galen är jag det. jag orkar inte mer hjälp!!
Svar:
Hej! Vad bra att du hör av dig till oss, det är starkt av dig!
Du undrar om du är galen. Det är du verkligen inte! Du reagerar på en situation som låter väldigt väldigt svår, och som du inte borde behöva vara i.
Du berättar att din pappa misshandlar dig och din mamma och att han har försökt att döda din mamma i sju år. Det är väldigt allvarliga saker. Att misshandla någon är olagligt och det kan ge fängelse. Att din pappa utsätter dig och henne för det är helt fel, det har han ingen rätt att göra. Att din pappas hund är sjuk är ingen ursäkt alls.
Du berättar att du har försökt att prata med din mamma men att hon inte vill lyssna. Du har också gått emellan dem när de bråkat. Vad bra att du har sagt till din mamma hur du känner. Vi vill också säga att det som händer hemma inte är ditt ansvar, inte heller att skydda din mamma . Din mamma är en vuxen människa och har ansvar för sig själv.
Du skriver att du är rädd för att din pappa ska döda din mamma. Det kan vi förstå av det du berättar. Vi tycker att det är jättebra att du skriver till oss. Det här är inget du ska behöva bära på ensam.
Finns det någon som du skulle kunna berätta för hur det är hemma? En släkting, en kompis förälder eller någon vuxen på din skola som du litar på, en lärare eller en kurator? De kan sedan hjälpa dig vidare. Du kan också kontakta en tjejjour nära dig. På första sidan på tjejjouren.se kan du hitta kontaktuppgifter till den som ligger närmast. De finns där för dig!
Du berättar också om en kompis som börjat märka att du inte mår bra. Kanske skulle du kunna berätta för henne om hur det är hemma, så kan ni tillsammans gå och prata med någon vuxen?
Vi förstår att du inte vill bo med din pappa när han är så våldsam, och det är inget du ska behöva göra heller. Barn har rätt att växa upp i ett tryggt hem där det inte förekommer våld eller hot - det står i lagen. Du ska inte behöva bo med din pappa.
Du skriver också att du vill bo kvar i samma stad och gå i samma skola. Det kan vi förstå. Det är absolut någonting som kan gå att ordna. Du ska inte behöva flytta ifrån din skola och din stad för att din pappa beter sig dåligt.
Du berättar också att du sovit dåligt i flera år och att du två gånger hamnat i tablettmissbruk. Det är inget konstigt efter det du berättar. Vi förstår att det är en väldigt jobbig situation som du inte riktigt orkar med, och det ska du inte behöva göra heller.
Vi vill igen säga att det var väldigt bra och starkt av dig att skriva hit. Vi finns här!
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
