En traumatisk uppväxt, mobbning i skolan, ett år på behandlingshem, misshandelsförhållande, drabbad av otrohet i ett annat förhållande, med flera diagnoser i bagaget vet jag ändå att jag är stark.
Jag skulle kunna nämna ännu fler saker, som gjort att jag lider utav psykisk ohälsa idag. Jag har gått i terapi, flera år. Och det är min personliga kamp - att försöka bli frisk och må bra till hundra procent.
Min styrka är att jag i grund och botten är uppfostrad till att vara ärlig.
Jag har alltid fått uppmuntran till att säga precis vad jag vill, förutsatt att jag kan stå för mina ord.
Och sådan är jag idag. 23 år. Och jag har genomgått saker som en del människor inte ens upplever under en hel livstid.
Jag försöker alltid tänka att jag är unik. Och det är ju något som faktiskt gäller alla människor. Man är inte en sämre person för att man har haft det lätt för sig, men jag tror att om man har haft det svårt finner man det svårt att se sig själv som "värdig" ett vettigt liv.
Sådan har jag varit, och är kanske delvis även det idag. Men helt plötsligt, när jag en dag ser mig omkring, inser jag att jag inte är ensam om att kämpa. Det finns fler som jag, som människor trampar på. Hunsar, kastar fördomar emot.
Jag tänker referera till ett inlägg jag skrev om makt här på Tjejjouren.se:
"Psykiskt sjuk - är en stämpel för fördomsfulla människor.
Jag är själv en av dom som inte gärna berättar för allt och alla att jag bott på behandlingshem. Att jag i flera år gått till olika psykologer och suttit på låst avdelning eller att jag ens äter olika mediciner för att överhuvudtaget fungera som människa.
Ibland önskar jag bara att människor runtomkring en kunde förstå hur otroligt mycket man har kämpat. Hur svårt det varit och hur lång tid det krävt. Förmodligen kommer det att dröja en lång tid innan vi får synas som vi är.Och jag kommer antagligen att alltid vara stämplad som den där psykiskt sjuka, den där knäppa jäveln."
Kamp betyder för mig att påverka. Göra skillnad. Synas. Ju fler vi är som står för vilka vi är och vart vi kommer ifrån och hur vi har haft det, desto lättare går det att öka förståelsen, för saker som inte är "normalt".
Styrka för mig, är att stå för vart man kommer ifrån. Inte skämmas för det man känner och att räcka ut en hand till andra människor.
Jag bloggar dessutom om hur jag mår/känner/upplever saker. Något som jag ofta får kritik för, men vadfan gör det?
Det finns människor som beundrar mitt mod, men ja, jag är bara ärlig. Sådan är jag, och jag förblir sådan. Styrkan är inom en person. DU själv väljer vad som är värt att satsa på, oavsett om du har psykiska hinder eller om du inte har det. Du är stark oavsett vad, för det är bara du som kan säga vad som är rätt och riktigt.
Lägg till kommentar