Kanske är du så kär så du spricker.
Kanske är det hans hår som gör att du är så kär.
För hans hår är lockigt, rätt långt fast ändå inte långtlångt, utan bara långt. Och det är blont och gör så att hans axlar är så fina att du bara är kär i allt det där.
Kanske är du kär i hans axlar, hans kropp, hans fingrar och händer och speciellt hans hår som är så fint att du får ont i magen.
Och du kommer ihåg den andra gången som ni är helt själva och ni går på gatan och du säger "du har så himla fint hår" och han svarar "du får röra det om du vill", och kanske får det dig att stanna upp och ta dina händer till hans hår och du känner på det, snurrar det runt dina fingrar och det är nog just då som du känner hur mycket du vill med honom, du känner hur du vill vara kär i honom, hålla om honom, pussas med honom, och göra mer än så. Den känslan får dig att bli så pirrig att du inte kan hålla dig och du fnissar och han kollar på dig och ler.
Och efter den gången får du göra allt med hans hår, för hans hår är nu ditt to share, och när han kysser dig i sin säng tar du genast händerna till hans lockiga hår så fort du har chansen, och känslan av att vara den som verkligen får kela med honom och hans hår gör dig lycklig och pirrig.
Och när det sen har gått en tid, många minuter timmar och några månader så är du inte längre den personen som han vill ska kela med honom.
Och du gråter dina tårar för att du aldrig mer kommer få röra och känna honom på samma sätt, och du kommer aldrig mer få dra händer genom hans lockiga hår när han kysser dig och tårarna rinner.
Och kanske glömmer du aldrig hans hår, hans läppar och hela honom.
Och kanske får du inte känna den känslan igen som du kände när du drog händerna genom hans fina lockiga hår, och ibland gör det dig så ledsen att du får ont i magen. Men kom ihåg då att du en gång var den som fick kela med hans hår, och hela honom.
Och det var kanske just för att han kände samma om ditt hår.
Hanna
Lägg till kommentar