Hej! Jag har varit bästa kompis med en person i typ 5 år. Vi har varit som smör på brödet, alltså det har alltid vart bara vi två. Hon var aldrig glad för mina framgångar, hon är en väääldigt avundsjuk person. Vi skaffade ett gäng nya kompisar, hon stötte ut mig ganska mycket och bildade mycket drama speciellt runt mig. Jag har alltid känt mig utstött när jag är med henne och andra kompisar samtidigt, då hon har väldigt svårt för att se mig med andra människor så istället stöter hon ut mig. Vi brukar alltid ha det jättekul när det bara är vi två, men som sagt stöter hon ut mig när vi är med andra. I början av sommaren träffade vi ett gäng med nya kompisar, jag tyckte verkligen om varenda en av dem o vi blev nära jättefort. När jag började hänga mer med just en person från det ”gänget” började det svida i hennes ögon och hon började ge min nya kompis blickar när hon pratade eller hängde med mig. Min nya kompis märkte hur hon försökte stöta ut mig från gänget, nästan alla i gänget sa att hon var tjurig mot dem eller gav dom blickar. Jag relaterade väldigt mycket då jag också hade märkt det. Sedan började hon vara väldigt dryg mot en av mina killkompisar, han ville inte va med henne pga detta. Hon gick och pratade skit om hela gänget och jag mådde sämre och sämre. Jag visste inte hur jag skulle ta mig ur det, då vi har varit bästa vänner så lång tid. Jag mådde så dåligt att jag grät mig till sömns varje natt, jag hade ju kommit så nära de andra och de kändes som familj, men min gamla kompis ville inte att jag skulle skaffa nya vänner så jag visste verkligen inte vart jag skulle ta vägen.
Eftersom hon blev så dryg mot resten av gänget ville ingen va med henne längre. Hon har alltid vart tjurig mot mig så länge jag kan minnas, skapat drama osv.
En dag i omklädningsrummet, kollade hon på mig med den värsta mördarblicken man kan tänka sig, vi hade pratat med varandra innan och vart som vanligt. Men när hon kom in i omklädningsrummet gav hon mig den värsta blicken någonsin och jag hade min plats typ vid spegeln, så hon slängde typ kammen bredvid mig och kollade på mig hemskt. Hela idrottslektionen gav hon mig blickar, rynkade på ögonbrynen och sprang in i mig o försökte tacklas väldigt hårt, kunde verkligen känna hennes energi, jag hade inte gjort henne någonting. Hon pratade inte med mig resten av den dagen och hon blickade mig även när hon gick hem. På kvällen gick jag till fritidsgården med en annan kompis, och hon frågade om hon fick komma. Jag svarade att vi snart skulle gå hem och då skrev hon ”säg det som det är, ni vill inte vara med mig”. Jag kände ilskan bubbla i mig då jag alltid förlåtit henne när hennes jävla draman sker, allt har alltid vart ”mitt fel” och jag är den enda som behöver be om ursäkt när någonting har hänt, hon är så jävla oskyldig. Jag svarade med ”vafan tror du när du ger mig såna blickar o inte pratar med mig”. Hon svarade med ”oj förlåt min moster hade fått en hjärtattack och kanske behöver åka in på sjukhus”, jag svarade ”mm precis”, Jag visste att det hon sa inte var sant då våra mammor är typ bästa kompisar och säger allt till varandra. (Detta var inte sant i efterhand heller, jag vet när hon ljuger också). Dagen efter pratade vi inte med varandra i skolan, vi slutade snapa med varandra. Det har vart såhär snart över en månad, min ”nya bästa kompis” hatar henne, då hon vet allt vi bråkat om och hur mycket blickar hon gett resten av kompiskretsen. Jag är nästan helt säker på att alla andra i gänget hatar henne också, ingen av oss pratar med henne, hon har börjat umgås med ”nördarna” som aldrig är ute om kvällarna eller ses utanför skolan. Nu har hon blockat mig på snap och jag mår skit. Jag har så mycket skuldkänslor för att jag valde sida, även fast hon har valt fel sidor (inte min sida) när det kommer till andra bråk vi haft. Det känns som jag mobbar någon, vilket det absolut inte är meningen att jag ska göra, jag vill leva ett dramafritt liv med mycket kompisar och frihet till att kunna få vara vän med vem jag vill! Jag mår verkligen piss och vet inte vad jag ska ta mig till, hälsningar en svag liten råtta som alltid gör fel.
(Ha helst denna fråga privat då det innehåller mycket personliga händelser som kan hittas av hon jag bråkar med)
Svar
Hej!
Vad klokt av dig att skriva till oss om det du upplever som jobbigt och söker hjälp för att hantera detta! Du berättar att du har en bästa kompis som behandlar dig annorlunda och dåligt när ni umgås med andra, när du umgås med andra utan henne, och även andra personer som du är kompis med. Du beskriver henne som en avundsjuk person och utifrån vad du har berättat så är det förståeligt att du tänker så.
Det verkar som att det finns en hel del osäkerhet kring vänskapen och det kan ta sig uttryck i många former, t.ex. att bli avundsjuk, svartsjuk och känna ett behov för att äga och bestämma över andra. Detta kan bero på många olika saker. Är detta något du tror att ni skulle kunna prata om? Du skriver att ni har en bra vänskap när det bara är ni två och att ni har varit kompisar väldigt länge. Vänskaper är inte alltid lätta och vissa vänskaper kan ibland behöva lite mer jobb än andra!
Det är också viktigt att en ska må bra i sina vänskaper! Bara för att en är kompisar så kan en inte bete sig hur som helst mot varandra. Du berättar även att era mammor är bra kompisar. Skulle du kunna prata med din mamma om vad du känner? Hon kanske kan komma med bra insikter som kan hjälpa dig.
Du mobbar ingen genom att säga ifrån och stå upp för dig själv! Du skriver att du vill leva ett dramafritt liv med mycket kompisar och frihet till att kunna få vara vän med vem du vill och du har helt rätt i det! Du ska inte behöva må dåligt över vänner som behandlar dig på detta viset.
Hoppas du känner att detta var till hjälp och att ni kan reda ut er vänskap!
Ta hand om dig! <3
/Tjejjouren.se
