hej! Jag är 17 år och för cirka 2 veckor sedan, hände det mig en hemsk sak som jag inte berättat för någon. Allt började med att jag skulle ta bussen hem från skolan och när jag kom in i bussen var det fullpackat så jag var tvungen att stå upp, och eftersom det inte fanns mycket utrymme var jag tvungen att stå väldigt nära några äldre killar som såg ut att vara ca 25 år gamla. Jag kände mig obekväm eftersom de stod fett nära men jag struntade i det och försökte ignorera deras blickar, men sedan helt plötsligt känner jag hur 3 händer börjar röra på mig och jag kände mig så utnyttjad. Killarna börjar tafsa, ta på min rumpa och mitt könsorgan. Jag var helt stum och det var som om jag hade tappat min röst, jag kände mig så inlåst, då jag verkligen ville göra motstånd och än idag skyller jag på mig själv för att jag lät dom röra på mig på det sättet. Dom fortsatte ta på mig tills de kom fram till sin destination och de klev av, grejen var att jag också skulle gå av där men jag ville inte gå ut, då jag var så otroligt rädd. Så jag var tvungen att kliva av mycket längre bort och sprang hem den sista biten. Jag har aldrig känt mig så ofredad och smutsig, och jag vet inte vem jag ska prata med. Har gråtit mig till sömns dom senaste dagarna och jag har svårt att sova. Tacksam för hjälp!
Svar
Hej! Vad bra att du hör av dig till oss!
Du berättar att ett gäng killar tafsade på dig när du åkte buss och att det var väldigt obehagligt. De gick sedan av på din busshållplats, vilket du tyckte kändes skrämmande och du valde då att gå av mycket senare. Du skriver också att du lägger skulden på dig själv eftersom du inte lyckades säga ifrån, fastän du ville. I din fråga står det också att du inte har vågat berätta för någon, vad modigt av dig att skriva till oss och berätta vad som har hänt!
Jag vill börja med att säga att det de här killarna gjorde inte var okej. Att tafsa på någons kropp utan att de vill det kan räknas som sexuellt ofredande, vilket är olagligt. Din reaktion på ofredandet är också väldigt vanligt hos personer som utsätts för sådant. Många som upplevt liknande övergrepp kan känna att de ”fryser till is” och upplever att de varken kan prata eller röra sig. När en är i den situationen så är det i princip omöjligt att bryta den känslan och ropa eller försöka ta sig därifrån. Det verkar som att du känner att du hade ett ansvar att avbryta killarnas tafsningar, men det ansvaret låg helt på dem. De visste att de gjorde något som du inte ville och de hade ingen som helst rätt att ta på din kropp.
Du skriver om ditt mående sedan de här killarna ofredade dig. Det verkar som att du mått väldigt dåligt sedan händelsen, du gråter dig till sömns och har svårt att sova. Det du utsattes för låter otroligt obehagligt och det är inte konstigt att du reagerat starkt på det. Du skriver att du inte vet vem du ska prata med. Finns det någon du känner som du skulle känna dig bekväm med att anförtro dig åt? En vän, förälder, syskon, lärare eller någon annan? Om du inte känner dig bekväm med att prata med någon du känner så finns det flera ställen du kan vända dig till. Vi på tjejjouren har varje kväll jourer som har öppet för att chatta eller prata i telefon om vad som helst. Du hittar en lista på dessa jourer på https://tjejjouren.se/kontakta-jour
Eftersom att du utsattes för ett brott så kan du även kontakta brottsofferjouren. Du behöver inte ha polisanmält, eller ha planer på att polisanmäla, men de kan erbjuda samtalsstöd och rådgivning om hur du ska göra nu. Kontaktinformation till dem finns på http://www.brottsofferjouren.se/hjalp-och-stod/
Jag vill igen understryka att du inte har gjort något fel i den här situationen och du har ingenting att skämmas för! Hoppas att det här svaret kunde hjälpa dig.
Ta hand om dig!
