Ankan!

Hej, idag sa en tjej till mig att hon skulle berätta en hemlighet. Jag fick inte säga till någon. Jag lovade. Då sa hon att en annan tjej och kompis i vår klass (vi kan kalla henne Anna) blev slagen av sin pappa. Hon sa att hon egentligen inte fick berätta för någon och att jag skulle förstöra hennes liv om jag sa något. Nu är saken att den här tjejen som sa detta till mig har ljugit förut och hittat på massor av saker, och Anna är verkligen en jätteglad tjej som jag sällan ser ledsen. Tjejen har även berättat för en annan person och hon och jag kom fram till att det nog inte var fullt sant kanske det blev en höna av en fjäder liksom. Om jag säger något till Anna kommer både hon och tjejen bli jättesteg på mig och Anna kommer aldrig förlåta den tjejen. Ska jag avakta och se om jag märker tecken på att det är sant eller vad ska jag göra? PS. Vi är 11/12 år.

Svar

Hej!

Tack så mycket för att du hör av dig till oss med din fråga och dina tankar.

Som jag förstår det så har den här tjejen (jag kallar henne B så att det inte ska bli så snurrigt när jag skriver) sagt till dig och en annan person att Anna blir slagen av sin pappa, och att du inte får berätta för någon för då kommer B:s liv att bli förstört.

Vilken knepig sists för dig! Som du säkert vet så finns det en lag i Sverige på att vuxna inte får slå barn, så det B berättat för dig och den andra personen är något allvarligt. Men utifrån vad du berättar så blir det svårt för dig att veta om du ska tro på B då hon har ljugit förut flera gånger, och du tycker att Anna verkar vara en glad person som har det bra. Dessutom har B sagt att du inte får berätta för någon, och att hennes liv blir förstört om du berättar för någon.

Det är bara B som kan veta om hon talar sanning eller inte den här gången. Men då både du och den andra personen har kommit fram till att det B säger kanske inte är helt sant, så är ett alternativ att du kan fråga Anna om det stämmer? Du behöver ju inte tala om att B har sagt detta, utan bara att du har hört från någon att Anna blir slagen av sin pappa och att du frågar Anna eftersom du bryr dig om hur hon har det.

Ett annat alternativ är att du pratar med kurator eller sjuksköterska på din skola, eller någon annan vuxen för att få stöd. Du behöver inte nämna varken B:s eller Annas namn utan bara beskriva situationen precis som du har gjort här.

Hör gärna av dig hit igen om du har fler funderingar.

Lycka till!

/Tjejjouren.se