Hej,
Råka skicka in min fråga innan jag skrev klart, jag skriver igen. Jag har sedan 6:an mått väldigt dåligt. Jag är nu 17 år. Jag har varit väldigt utsatt för mobbning under dessa år. Nu de senaste åren men också tidigare så har jag de väldigt svårt med sociala sammanhang. Jag vet inte hur jag ska bete mig & får extrem ångest i stora samlingar eller sociala sammanhang överlag. Jag tror därför att jag har socialfobi eller socialångest.
Jag är väldigt energisk & har svårt med att sitta still eller koncentrera mig väldigt många tillfällen. Jag är dock väldigt organiserad & om någon bryter min organiserade ”ordning” så bryter jag ihop, samma sak när de gäller planerade dagar. Jag hatar ögonkontakt. Jag vet inte om jag har ocd, autism/asperger eller adhd.
Jag har som sagt mått väldigt väldigt dåligt & har även självskadat. Jag mår lite bättre nu med tror att jag även har depression. Lindrigare nu men de har varit värre.
Jag har även väldigt svårt att läsa, stava & räkna så tror även att jag har dyslexi eller dyskalkyli.
Anledningen varför jag nämner all- dessa diagnoser är för att jag skulle vilja gå utredning för allt detta, inte för att få mediciner utan för att få en förklaring. Men min mamma är sjuksköterska & säger att jag är fullt normal & att dagens ungdomar självdiagnotiserar sig själva för mycket. Men jag vill verkligen göra utredningar. Hur ska jag göra? Ska jag vänta tills jag blir 18?
Svar
Hej!
Vad klokt att du berättar om dina funderingar.
Du skriver att du har mått dåligt sedan du gick i sexan och att du har blivit utsatt för mobbning vilket har bland annat lett till att du har svårt i sociala sammanhang. Du berättar att du misstänker att du har diagnoser som du skulle vilja utreda. Att du har mått dåligt och har självskadat och att du misstänker att du har depression. När du har pratat med din mamma så tycker hon inte att du behöver någon utredning och du undrar då om du på egenhand kan påbörja en utredning för de diagnoser du beskriver.
Det är svårt när man är under 18 då man behöver vårdnadshavarens godkännande för en utredning. Men du skulle kunna kontakta elevhälsoteamet på din skola, genom dom kanske man kan få prata med en kurator/psykolog. Då kanske du även kan få stöd i att prata med din mamma om ditt mående och förklara hur du verkligen känner och tycker.
Du berättar att du har självskadat, har du pratat med någon om detta? Du har rätt att må bra och få den stöd du behöver <3 Du kan även kontakta ungdomsmottagningen och få prata med en kurator där. Dom har också tystnadsplikt.
Hoppas mitt svar hjälpte dig. Ta hand om dig.
/Tjejjouren.se
