Hej! Jag är en tjej som nyss fyllt 16. Tänkte gå direkt på problemet som jag har. Jag är nämligen, på riktigt, kär i min syssling som är 18, bor 75 mil ifrån mig och som jag träffat 2 gånger de senaste 3 åren. Förra påsken träffades vi då första gången på länge. Eller vi hade väll snabbt setts för typ 4 år sedan. Men i alla fall märkte jag, förra påsken, att han tittade mycket på mig. Han sa knappt något. Men de där blickarna. Men det dröjde innan jag la till han på fb. Då gillade han min profilbild direkt och började följa mig på ig, alltså direkt. Utav någon konstig anledning föll jag för han och kom ihåg de där blickarna. Betydde det något? Jag vågade dock inte skriva något till han. Men av en olyckshändelse så råkade jag skriva en fråga till honom ist för en annan släkting med samma namn... Han svarade, jag förklarade och jag tog chansen att skriva till honom. Jag grattade honom några dagar senare och sen träffades vi en snabbis under påsken med våra familjer. Han tittade mycket på mig och jag tittade tillbaka. Allt vi sa var typ "Hej" med ett leende. Men jag var helt stum, varm och kände mig som en tomat. När de gick så kollade han på mig, vinkade och mimade hejdå. Jag gjorde samma sak. En vecka senare skrev jag med han men det handlar som bara om skola, jobb och respektive fritidsintressen. För några dagar sedan skrev jag till han igen. Då skrev han att han var med några kompisar och såg på hockey då han själv är hockeyspelare. Men han skrev ändå med mig, fast det tog kanske 20 min ibland för han att svara. Men jag blir orolig att han ser mig som "liten", dryg och "tror-hon-att-hon-är-äldre-än-vad-hon-är", fast jag är ändå rätt säker på att han inte gör det med tanke på de rätt "vuxna" konversationerna som vi ibland haft. Jag vet verkligen inte hur jag ska göra med han. Det känns så drygt eftersom att han aldrig skriver först. Fast han kanske inte riktigt vet vad han ska skriva eller inte är intresserad av mig på samma sätt? Det känns som dumt att försöka "flörta" på högre nivå då vi är sysslingar...
Svar
Hej, och förlåt att du har fått vänta med ditt svar. Jag förstår den där känslan av att få härliga blickar och att falla för någon sådär. I Sverige är det okej att tex gifta sig med en kusin, syssling eller styvsyskon. Det kan ju vara intressant att veta i varje fall.
Jag tänker att det inte är så konstigt att du tänker på det där med att ni är sysslingar, men att du kanske kan släppa det lite och utforska dina känslor för den här killen. Vad tror du om det? Känslor och kärlek är svårt att styra, och du rår ju inte för hur du känner. Jag tänker att du kan föreslå att ni ses så att ni kan lära känna varandra bättre. Eller att du kanske ringer till honom och pratar lite.
Det är alltid lättare att ta reda på hur den andra känner om en får mer kontakt. Om du berättar mer om dina känslor så kanske han får syn på att det handlar om något annat än att du vill vara trevlig. Och då kanske han kan ta mer initiativ om han känner likadant.
Du kan också chatta med våra tjejjourer om du vill. Du hittar mer om öppettider och sådant på vår första sida.
Lycka till med din kärlek, och ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
