Nora!

Hej! Jag är 17 och jag har ett problem, som jag antar är fruktansvärt vanligt och något som jag kommer se tillbaks på och sucka åt. Men just nu är det det viktigaste som finns och det känns som om hela världen kommer gå under.Jag har gått och blivit kär i en kille som jobbar i samma affär som jag under sommaren. Inte bara lite småförälskad, utan kärkärkär. Allt kommer så naturligt med honom på något sätt. Vi kan prata om vad som helst hur länge som helst och han skrattar åt mina tråkiga skämt. Det känns som bara jag räcker för första gången. Problemet är bara att han har en flickvän, som jag vet betyder så himla mycket för honom. Men jag märker att han gillar mig, för han rör vid mig och är alltid nära. Han ställer frågor om killar och när en av mina killkompisar kom till jobbet så blev han uppenbart avis. Han får mig att känna mig fin också. Inte för att utseendet är allt osv, men han får mig verkligen att känna mig som om jag vore någon Victoria Secretmodell eller dylikt. Det finns så himla många viktiga detaljer, som när han rör vid mig så känns det som om hela världen snurrar och hur han uttrycker att jag är speciell ofta. Men allt får inte plats här.Min fråga är, hur tycker ni att jag ska hantera det hela? Låta allt gå över efter sista dagen på jobbet (som närmar sig) eller berätta? Jag vill verkligen inte vara respektlös mot deras förhållande, för jag kom senare än vad hon gjorde.Och jag vet det. Men å andra sidan så kanske det är min tur att få prova vara glad? För jag har varit ledsen och borttappad så länge, och han har bara på några veckor lagat det som var så himla trasigt innan.Om jag nu berättar för honom om mina känslor, vet jag inte ens en gång vad för svar jag förväntar mig. Han är ju trots allt en upptagen man osv. Att inte få någon respons alls vore ju också hemskt! Att inte säga något kanske lämnar mig med ånger.Snälla, snälla hjälp mig. För jag vet inte hur jag ska hantera det här. Och om jag borde blanda in honom och hans förhållande i kaoset i mitt huvud.Tack!

Svar

Hej Nora!

Tack för att du hör av dig och berättar om dina tankar! Du skriver att du blivit kär i din kollega och att du inte vet om du ska berätta det för honom eller inte. Att vara kär kan vara härligt och underbart, men ibland också lite jobbigt eller knepigt. 

Det låter som att ni två har en fin relation och att ni trivs tillsammans. Du beskriver att allt är så naturligt med honom och att ni kan prata om vad som helst. Du skriver att du inte vet vad du kommer få för respons om du berättar hur du känner, och det kan man ju aldrig veta såklart. Det låter som att han får dig att må bra och att du känner dig trygg med honom, då kanske det inte är så farligt att berätta hur du känner? Även om det känns läskigt så borde han bemöta dig bra eftersom ni verkar ha en bra relation till varandra. Fundera på hur det skulle kännas om du fick ett svar du inte vill ha eller inte är beredd på. Även om det skulle kännas tråkigt och du skulle bli ledsen, skulle du känna dig nöjd med att ha berättat? Du skriver att du kanske skulle ångra om du inte berättade, skulle du kanske känna dig lättad av att låta honom veta hur du känner för honom? 

Du skriver att han redan är tillsammans med någon och att du inte vill blanda dig i deras förhållande. Det är såklart jättebra att ha respekt för hans förhållande, men det finns inget fel i att tycka om någon som lever i en relation. Det kan ju vara väldigt kul och smickrande att få veta att någon tycker om en, så skulle du berätta hur du känner skulle han säkert bli glad.

Jag tänker så här, fundera på vilket svar du vill ha från honom och vad som skulle hända om du inte fick det svaret. Det är supermodigt att våga öppna upp sig och visa vad man känner, även om det gör att man känner sig sårbar. Är han en bra kille så är han schysst mot dig när du berättar. Jag tror på dig!

Lycka till och hoppas att det blir bra, vad du än bestämmer dig för att göra!

/Tjejjouren.se