Hej på er! Jag är en tjej som snart fyller 17 år. Jag har aldrig haft kille innan och jag är oskuld och okysst. Ingen kille har någonsin erkänt att han har känslor för mig, så jag tror nästan på att jag är ointressant för killarna.Jag tror att jag har varit kär fem gånger. Nu räknar jag inte med den gången som var i 4:an, som tydligen visade sig vara min allra första kärlek. Det kom jag fram till för några dagar sen.Så jag blev kär i en kille i fyran. Innan jag lade till honom på Facebook för några dagar sen så trodde jag alltid att det var liksom... Småkärlek, barndomskärlek, att det var oseriöst. Men jag kommer ihåg hur det var. Jag längtade till skolan varje dag, jag blev förkrossad när jag fick reda på att han skulle byta skola. Han skulle dessutom flytta till en annan kommun, så idag bor vi väl 2-3h ifrån varandra. Inte långt men ändå. 6 år senare blev jag vän med honom på Facebook, alltså för några dagar sen.Jag kände genast igen hans ansikte, inget konstigt med det, vi hade ju ändå gått i samma klass, fast bara i ett år dock. Men... Mitt hjärta hoppade över ett slag när jag såg hans profilbild, hur snygg han hade blivit. Men då hade han inte accepterat mig som vän och då kunde jag inte ta en närmare titt på hans ansikte.Jag skrev ett meddelande till honom om han kom ihåg mig, när han svarade blev jag bara spänd, han skrev att han inte kommer ihåg mig, det gjorde mig inte ledsen eller nere dock utan jag tänkte bara "jaha, det var la synd".Han addade mig senare som vän, och då tog jag en närmare titt på hur han såg ut idag. Jag tyckte att han inte var så snygg när man tog en närmare titt. Hans profilbild såg bättre ut långt ifrån, så han var inte så snygg som jag först tänkte mig. Men han ser fortfarande bra ut.Jag vet inte vad som hände sen, men jag liksom... Började tänka på honom mer och mer, även om vi inte har träffat varandra i verkligheten på länge. Det första jag tänkte på var "barndomskärleken höll sig verkligen efter 6 år", jag trodde att dessa känslor för honom hade försvunnit för gott, men tydligen inte.Senare sa han att han kände igen mig, att mitt ansikte var bekant. Mitt hjärta hoppade över ett slag... Och jag blev glad, så klart.Vi brukar inte chatta med varandra på Facebook, och jag vill ju inte verka efterhängsen och starta upp ett chattsamtal med honom. Jag tycker själv att det är jobbigt och störande när en annan kille gör så mot mig, så jag gör inte så med de killar jag tycker om (rädd att de ska störa sig på mig).Vi har bara varandra på Facebook, vi känner knappt varandra och tog upp kontakten för bara några dagar sedan, men jag känner att jag kan ha känslor för honom. Jag kommer inte att bli kär i honom (hoppas vi) men jag är rädd att fortfarande är förälskad i honom. Jag är redan kär i en annan kille så nu är jag bara förvirrad.Vad kan jag göra för att bli av med dessa känslor?
Svar
Hej!
Tack för din fråga. Jag förstår av det du berättar att du känner dig förvirrad. Det är inget konstigt, känslor kan vara förvirrande ibland, men det brukar oftast ordna sig till slut!
Du skriver också att du redan är kär i en annan kille, men att du fortfarande har känslor för killen som du var kär i för sex år sedan. Du undrar hur du kan bli av med dessa känslor.
Vilka känslor är det du vill bli av med? Känslorna för den "nya" killen, "gamla" killen eller känslan av att vara förvirrad?
Du skriver att du är rädd för att du fortfarande är förälskad i killen från din gamla klass. Vad är det du känner för honom tror du? Kan det vara så att du bara är glad över att ha fått kontakt med honom igen och att den känslan blandas ihop med känslan av att vara förälskad? Om du träffade honom idag kanske du inte alls skulle känna likadant?
Du skriver också att du tror att du är ointressant, att du är okysst och oskuld. Men du är bara 16 år och då är det många, fler än du säkert tror, som inte har blivit kyssta eller haft sex. Det finns ingen anledning att tro att du skulle vara ointressant för det! Det finns antagligen många andra på din skola som går omkring och känner precis likadant som du, som också känner sig förvirrade och har en massa känslor som bubblar inom sig!
Har du någon kompis som du kan snacka med? Det kan kännas lättare att få ordning på sina känslor om du pratar om dem med någon.
Lycka till och ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
