jag är så trött på att alla ser mig som en blåst bimbo, så trött på att folk tror att en ytlig komplimnag får mig på fall, så trött på att killar som bara utnyttjar mig. Jag har ända sedan jag varit liten fått höra hur vacker jag är , från familj, vänner, killar osv. men har aldrig blivit riktigt glad då jag vet att de inte uppskattar mig för den jag verkligen är. Det är som att folk inte ser vem jag är och det är dels mitt fel. jag har vant mig vid all den ytliga uppmärksamheten och jag kan hantera den, jag vet att jag får uppmärksamhet om jag har på mig ett tight urringat linne tex och trots att jag mår lika dåligt varje gång så vågar jag aldrig ta risken att ge folk chansen att se den riktiga mig. Grejen är den att i två års tid under högstadiet så blev jag öppet sexuellt trakkaserad av killarna i min korridor, alla visste om det och lärare tillät det hända, det var som om min kropp inte var min egen längre och det hr satt sina spår. Skulle kunna skriva om detta hur länge som helst men känns lite onödigt här kanske ..Jag vet inte om jag har formulerat mig tillräckligt bra eller om ni ens kommer att förstå, vet inte vad jag vill ha för svar eller nånting men behövde bara skriva av mig. Jag mår för dåligt just nu ..
Svar:
Hej!
Först och främst vill jag tacka för ditt mejl. Man behöver inte alltid komma med direkta frågor här på Tjejjouren.se utan man får gärna skriva av sig om vad man vill!
Du börjar ditt mejl med att skriva att du är trött på att alla ser dig som en blåst bimbo. Jag tolkar det som att du uppfattar att de människor du syftar på har en förutfattad mening om vem du är som person, vilket inte överensstämmer med verkligheten. Det är väldigt lätt att hamna i ett fack eller kategoriseras som människa. Vi dömer väldigt lätt andra efter deras utseende, exempelvis klädstil, och på så vis är det för vissa "lättare" att hantera vad det är för person som står framför oss. Det är väldigt sorgligt att man gör på det här viset och det kan vara svårt att bryta sitt fack och visa vem man egentligen är! Speciellt när man är i puberteten och man söker sin identitet kan det vara svårt om man hamnar i ett fack när man egentligen inte ens vet vad man är för en sorts person. Då kan det vara lätt att man tar på sig en "roll" som andra ger en för att man kanske inte vet vem man är eller vågar visa vem man är! Ordet bimbo är ofta negativt laddat och många använder det som ett skällsord. Du ska inte behöva finna dig i att bli kallad saker du mår dåligt av!
Du skriver att killar utnyttjar dig. På vilket sätt utnyttjar de dig? Ingen ska behöva bli utnyttjad av någon annan, på vilket sätt det än må vara.
Du skriver att det dels är ditt eget fel att folk inte ser vem du är, att de bara ser till ditt yttre, men så är det inte. Utseende är oftast det första intryck vi får av en person och som jag skrev tidigare är det lätt att få förutfattade meningar. Men om man pratar med en person så kan man få en helt annan uppfattning. Det är upp till personen som möter dig att tänka ett steg längre, att du är en person bakom det fina yttre. Det är personen som ska intressera och inte utseendet. Om någon vill vara din vän för att du är fin och inte för att de tycker att du har en intressant personlighet så är det ingen riktig vän.
Du skriver att du aldrig vågar ta risken att ge folk chansen att se ditt riktiga jag. Om du skulle göra det, vad är det värsta som skulle kunna hända? Vad är det som skrämmer dig? Det är aldrig försent att bryta sig ur "facket" och visa sitt riktiga jag!
Du tar även upp att du blivit öppet sexuellt trakasserad i två år när du gick på högstadiet. Att både elever och lärare visste om det. Jag förstår att det satt sina spår. Har du kunnat prata med någon om det som hänt? På vilket/vilka sätt har det påverkat dig? Det skolan (elever och lärare) utsatt dig för är olagligt och i Sverige är det straffbart om man trakasserar någon på något vis på sin skola eller arbetsplats. Mitt råd är att du pratar med någon om det här så att du kan få hjälp att bearbeta händelserna. Några som brukar vara bra att prata med är kuratorerna på skolan eller ungdomsmottagningen. De träffar ofta unga personer som behöver hjälp och stöd. Du får gärna kontakta en tjejjour för stöttning om du skulle vilja det! För en jour nära dig: se kontaktuppgifter på Tjejjouren.se.
Du är välkommen att höra av dig igen om du har fler frågor och funderingar!
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
