Komplicerade känslor

Jag besöker en fritidsgård där jag dansar. Det jobbar en yngre fritidsledare där som jag har börjat gilla på ett romantiskt sätt. Det är inte mycket skillnad mellan hans o min ålder. Jag har känt han I 2 år nu. Det har känts fel för mig att tycka om sin fritidsledare då jag dansar där. Därför har jag försökt att undvika allt o försöka få ut honom från mitt huvud men istället har det blivit värre o jag mår dåligt av att inte låta han veta att jag tycker om honom o vill verkligen ha hans svar.
Jag har även märkt att han kanske är lite intresserad också för att han kollar på mig rätt mycket. När jag kollar så kollar han bort. Detta har hänt länge. En dag gick jag upp för att ta kaffe o då berättade min kompis att så fort jag vände ryggen så kollade grabbarna som satt vid honom på mig o sedan på fritidsledare o log. Ska jag ta det som att de grabbarna märkte eller vet något om mig? Kan det vara att han tycker om mig med men är blyg? Han måste ju vara professionell i sin yrkesroll och kan därför inte säga något till mig. Efter jobbet skulle då passa bra tänkte jag för att inte blanda ihop det professionella med det privata. Jag har försökt prata med han efter att han slutat men det är alltid någon som är där med honom. Jag stötte på han utanför jobbet en dag o han var ovanligt glad o se mig o vi båda log stort när vi pratade med varandra. Det kändes bra för mig men jag vågade inte då heller säga något... Jag tänker alldeles för mycket och blir alldeles för nervös så fort jag pratar med han ensam.

Kan jag fråga han om han har någon minut efter jobbet? Men vad ska jag säga då i så fall? Vet inte hur jag ska formulera mig... Jag vill samtidigt inte låta dum. Help me!

Svar

Hej! Vad fint att du hör av dig till oss med din fråga!

Du skriver att du dansar på en fritidsgård och att det finns en fritidsledare där som du börjar gilla på ett romantiskt sätt. Det känns fel att gilla honom eftersom du dansar där och därför har du försökt att sluta tänka på honom men det har varit svårt. Du vill veta vad han känner för dig och tror att han kan vara intresserad tillbaka utifrån sättet han beter sig. Det verkar som att andra personer också märker något och du undrar om de vet något. Du funderar på hur han känner, om han gillar dig men kanske är blyg eller försöker hålla sig professionell. Efter han slutat jobba vill du prata med honom men det är alltid någon annan där. En dag träffade du honom utanför jobbet och då verkade han ovanligt glad att se dig och ni pratade med varandra. Du tyckte det kändes bra men vågade inte säga något eftersom du blev nervös. Nu undrar du om du kan snacka med honom efter jobbet och vad du ska säga i så fall. Du är orolig att du ska låta dum.

Vad spännande att du har hittat någon som du tycker om! Jag vet ju inte vad det är för ställe han jobbar på exakt, men jag tänker att så länge ni inte har med varandra att göra direkt, det vill säga att han är fritidsledare till dig, måste det inte vara problem att du gillar honom. Ni är nära i ålder och har känt varandra ett tag, det låter inte olämpligt tycker jag. Hur gammal är du och hur gammal är han? Kan mycket väl vara så att de där killarna märkte att det fanns ett intresse mellan er eller att han till och med sagt något. Alltid bra med en kompis perspektiv, tyckte hon att det såg ut som att det var en grej på gång så är det möjligt. Du får be kompisen att vara fortsatt uppmärksam på signaler!

Som du skriver kanske det är svårt för honom att visa öppet om han är intresserad när han är på jobbet, klart han vill vara professionell. Det är nog klokt att fråga om du kan få snacka med honom efter jobbet som du skrev. Om du tycker det är svårt där och då i stunden kanske det känns lättare att lägga till honom på Snapchat och skriva där/ fortsätta skriva där om ni börjar prata? Du oroar dig för att säga fel saker, men om han är intresserad så spelar det ingen roll vad du säger, var dig själv och var trevlig brukar räcka långt. Om han inte gillar dig eller är intresserad tror jag inte det beror på vad du säger i stunden utan då saknar han intresse från början. Skulle det vara så har du i alla fall fått svar på din fråga. Att prata med en person själv går oftast lättare och lättare för varje gång, det gäller att ta första steget och ”bara” våga, det finns tyvärr ingen genväg utan jag hoppas du vågar ta mod till dig och fråga.

Jag önskar dig lycka till! Ta hand om dig.

/Tjejjouren.se