Hejsan!
Hur gör jag för att få bättre självkänsla? Och hur gör jag sen för att hålla i den bra självkänslan så den inte försvinner?
Sen undrar jag också hur jag ska göra för att slippa ha dåligt samvete varje gång jag åker ifrån min familj. Jag bor själv i en lägenhet och nästan alltid när jag åker ifrån min familj så mår jag dåligt över det för jag tänker att varje sekund jag inte är med dom är en förlorad sekund med dom här i livet...Det låter lite dramatiskt vet jag men det är så jag känner...
Tack på förhand!
Svar
Hejhej,
Du undrar hur man kan jobba på sin självkänsla och sedan behålla den på topp. Att få en bra självkänsla kan ibland kännas lurigt och svårt men jag tycker det är otroligt starkt av dig att börja denna resa! Att börja vara snällare mot dig själv kan vara en bra start, att tänka att du är bra precis som du är. Även när t.ex. något går dåligt eller inte går som du vill så kan man tänka att man ändå duger och att det kommer gå bättre nästa gång. Eller att umgås mer med människor som accepterar dig för den du är och som du känner dig trygg med.
Jag tänker mig att självkänsla är något som man har mer/mindre av i olika perioder, beroende på vad som sker i livet och hur du mår i övrigt så jag vet inte om denna resa har ett slut. Man kommer nog få jobba på sig själv och utvecklas livet ut :) Skickar med en lista på flera superbra tips på hur du mer kan jobba upp din självkänsla.
I ditt mail beskriver du även att du får dåligt samvete varje gång du lämnar din familj, att du tänker att du förlorar värdefull tid med dem. Det är inte ovanligt att känna så och jag tycker inte alls som att du låter dramatisk utan jag uppfattar det som att du är en person som är omtänksam och som älskar och värdesätter sin familj väldigt högt. Vilket är jättefint! Men finns det någon mer anledning till varför du känner såhär?
Skulle det möjligtvis hjälpa dig om du planerade i förväg hur länge du skulle stanna hos familjen, t.ex. om du redan innan nämner vilken tid du ska ta bussen/tåget hem så när tiden närmar sig så är du mer beredd på det? Eller om du skulle träffa dem oftare men kortare stunder?
En annan tanke är om du har berättat för din familj om dessa känslor? Det skulle kanske hjälpa att prata med just de om det.
Hoppas vi kunnat hjälpa dig lite på traven. Du är mer än välkommen och återkomma om vi missförstått dig eller om du har fler funderingar och tankar att dela med dig av.
Kram!
/Tjejjouren.se
