Hej. Jag är 13 snart 14 år, Jag vet inte riktigt vad som hänt med mig men jag ska berätta. För 1 år sen flyttade jag till USA, det var det BÄSTA som nånsin hänt mig! Så sen flyttade jag till Sverige igen för ca. 1 månad sen. Såklart börja jag tycka att Sverige var SÅ tråkigt osv. Halva tiden vi hade vatt i USA börja jag säga dumma kommentarer till pappa ( som jag fortfarande gör ) jag slåss inte jag bara beter mig dumt. Så jag har alltid haft den BÄSTA relationen med min mamma men när hon åkte till Stockholm över helgen fick jag en bättre relation med pappa ( Som jag är jätte glad över ) men nu den senaste månaden har jag varit SÅ HIMLA känslig. Jag har ingen aning varför eller hur det hände.. Jag blir JÄTTE LÄTT frustrerad och arg och ledsen och betett mig jätte otrevligt och många vuxna brukar säga till mina föräldrar att jag är väldigt uppfostrat, är det för att jag är tonåring eller är jag i någon slags deputation ? Tack
Svar
Hej, och tack för ditt mail till oss! Din fråga handlar om hur du uppfattar dina känslor och beteenden i din familj. När man är i den åldern som du är i händer det mycket i kroppen och själen. Hormonerna styr utvecklingen av puberteten och många kan uppleva att känslorna åker lite upp och ned. Ibland känner man sig superglad för att i nästa stund vara ledsen eller låg. Det är inget konstigt. När man går från att vara barn till att bli vuxen utvecklas relationen också mellan dig och dina föräldrar. Ibland kan det ta lite tid för en själv och föräldrarna att förstå att man håller på att bli en vuxen person. Känner du igen dig i det här?
Eller finns det något annat som gör att du känner dig som du gör just nu? Det finns alltid möjlighet att chatta med våra jourer om du vill ha mer stöd. Kolla in vilka jourer som kan hjälpa till idag på våran första sida.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
