Hej! Jag är i akut hjälp. Det är så att jag hade prov idag och läraren hade sagt tydligt att man inte fick ha mobilen på bänken. Jag hade inte riktigt lyssnat så jag hade det ändå. Han tror därför att jag fuskade, eftersom jag en gång tidigare gjort det. Då kollade jag ett ord och inget mer. Nu behövde jag stanna kvar och prata med honom. Han var väldigt sur och sa att jag behöver berätta för mina föräldrar så som kan maila honom. Det känns som om jag kommer göra mina föräldrar så besvikna. Jag är ganska bra i skolan och så. Vet inte alls hur jag ska säga?! Bröt ihop när jag kom hem för jag vet inte vad jag ska göra. Kan nån snälla hjälpa mig? //Linn
Svar
Hej, Linn! Tack för din fråga och vad bra att du hör av dig till oss på Tjejjouren.se Ibland kan det kännas skönt att dela med sig av sina tankar till någon annan och få höra något tillbaka. Du har skrivit att du är i akut hjälp och här i frågelådan får du svar såhär några dagar senare. Du kanske redan har löst det här själv eller med hjälp av någon annan men jag svarar ändå så kanske det är till någon hjälp.
Du säger att du har haft prov och inte fuskat. Läraren trodde däremot att du gjort det, eftersom du haft mobilen på bänken, för att du missade att du inte fick det och för att du fuskat en gång tidigare. Du behövde stanna kvar och prata med läraren och han var väldigt sur och sa att du behövde berätta för dina föräldrar, så de kan maila honom. Sedan oroar du dig för att dina föräldrar ska bli besvikna på dig och du vet inte hur du ska berätta det här för dem. Hoppas att jag har förstått dig rätt?
Till att börja med tänker jag att det är ju inte så kul när någon, i det här fallet din lärare är sur på en och missförstår en. Du lämnade ju inte heller mobilen på bänken med flit, sedan vet jag ju inte om du sa något om det eller om han mest var sur och bara sa att du måste berätta för dina föräldrar. Men jag tänker att en lärare har också som uppgift att lyssna på elever och inte” bara bli sur”. En lärare kan ju också ha fel. Men sedan verkar det som att det du funderar på, är hur du ska prata med dina föräldrar om det.
Jag tänker att eftersom du skriver att du är ganska bra i skolan och så, så har dina föräldrar kanske också bilden av dig att det är så. Samtidigt så kan ju alla misslyckas ibland och vem som helst kan fuska och det är helt okej! Du verkar ändå vilja vara bra i skolan och göra rätt och då tänker jag, att det vet säkert dina föräldrar. Om du förklarar för dina föräldrar hur situationen var både den här gången och (om du vill) när du fuskade förut, så har de ju en chans att förstå hur du tänkte. Ibland om man ska berätta något jobbigt för någon så kan det vara svårt att börja och sen när man väl sagt första orden så kan det kännas lättare. Du verkar ju ha tankar och förklaringar till varför du har gjort som du har gjort, både den gången du fuskade och den här gången. Om du försöker berätta hur du tänkte för dina föräldrar, tänker jag att de kanske kan sätta sig in i din situation.
Sen blir föräldrar besvikna ibland och barn blir besvikna ibland och ingen är perfekt. Men det kan vara skönt att ha pratat om det. Om du inte redan har berättat för dem och undrar hur du ska börja, tänker jag att du kanske bara kan säga att det är något du behöver berätta och att du tycker det är jobbigt. Jag hoppas att du kommer på hur du ska berätta för dina föräldrar och att det blir ett bra samtal. Hör gärna av dig igen, ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
Lägg till kommentar