Hej jag heter Hedda och jag har några funderingar på hur jag kan göra för att min mamma ska kunna få ett nytt förtroende för mig. Hon ger mig inte chansen även fast hon sagt det. Jag är så stressad över det för jag är snart 15 år och hon ringer min kompisars föräldrar om jag ska tex sova över. Sen i senare tid har vi kommit överens om att jag alltid ska berätta vart jag är och vad jag gör och vilka jag är med, jag säger verkligen sanningen men hon tror mig fortfarande inte och jag fattar inte vad jag ska göra föra att kunna bevisa att jag faktiskt talar sanning. Jag har ljugit mycket för mina föräldrar för jag har inte vågat berätta sanningen för jag skäms, sen har jag aldrig provat att berätta sanningen, men nu när jag gör det så fungerar det inte, jag har en kompis som är ca 4 månader äldre än mig och hon får göra massa grejer även fast hennes mamma hittade sprit i hennes garderob. Jag vet inte hur jag ska få mina föräldrar att slappna av, min tvilling han har aldrig några åsikter om något inom familjen och gör alltid som dom säger men jag säger vad jag tycker. Dom tror att han är Guds barn som stannar hemma och han röker inte och dricker inte, men i själva verket är det faktiskt så att han har smitit ut en massa gånger och han har rökt och druckit. Ledsen tjej.. :(
Svar:
Hej,
Vad bra att du skriver till oss och delar med dig av dina tankar och känslor!
Jag förstår att det måste vara stressigt för dig att din mamma inte har något förtroende för dig och att hon inte tror på dig när du talar sanning. Tyvärr så är det så att föräldrar sätter olika hårda gränser och det är nog vanligt att föräldrar kan bli lite överbeskyddande men det låter som att din mamma verkligen bryr sig om dig.
Det är bra att du berättar sanningen för dina föräldrar. Har du berättat för din mamma att du känner dig stressad över den här situationen? Tror du att ni kan sätta er ner i lugn och ro så att du får berätta hur du mår och att du känner dig ledsen över att det är såhär? Kanske kan ni kompromissa lite och mötas halvvägs? Det kan vara jättesvårt att prata med sina föräldrar om sånt här men ibland kan det faktiskt lösa en del problem att göra det. Ett annat alternativ kan vara att du ber någon av dina kompisars föräldrar att prata med din mamma så kanske hon känner sig lite tryggare i vart du är.
Om situationen inte blir bättre så kanske du kan be att ni tillsammans går och pratar med någon, exempelvis en kurator, för att försöka lösa situationen.
Lycka till och hör gärna av dig igen och berätta hur det har gått eller om du undrar över något mer.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
