Jag tror att min pappa inte fattar att jag är en riktig människa. Ibland säger jag något, och ingen svarar,sen säger han exakt samma sak och alla håller med. Och han ser aldrig mitt bästa eller vad jag vill. Han ser bara som han tror. Om jag vet att något kommer att fungera bra, så säger han, nej, det gick ju inte bra förra gången. Jag älskar honom, men ibland så bara ser han inte mig.
Svar
Hej!
Vad bra att du vänder dig till oss med dina tankar. Det är starkt och modigt att formulera dem i text så som du har gjort. Ofta kommer man långt bara genom att skriva ner hur det känns.
Du beskriver att din pappa inte ser dig och tar dig på allvar. Tyvärr finns det en del vuxna och föräldrar som har svårt att inse barn växer upp och kräver respekt och att bli sedda som människor med tankar och åsikter. Det är tyvärr också allt för vanligt att just tjejer blir förbisedda och osynliggjorda, att våra tankar och åsikter inte väger lika tungt som andras. Det är säkert inte något som folk gör medvetet, utan ett invant mönster. Det är väldigt olyckligt och hänger ofta ihop med att det fortfarande inte är jämställt i Sverige. Tjejers åsikter och rättigheter väger fortfarande inte lika tungt som killars.
Självklart förtjänar du att bli lyssnad på och respekterad. Det är inte ditt ansvar att lära din pappa hur du vill bli bemött. Men det kan vara bra att uttrycka hur det känns när han inte ser ditt bästa eller vad du vill. Du är väldigt bra på att uttrycka dig, kanske kan du skriva till honom hur det känns? Har du några syskon du kan bolla med?
Du beskriver att du älskar din pappa. Vad härligt att du känner så. Det är moget av dig att se det här problemet och ta det på allvar. Det visar att du värnar om din och din pappas relation. Förhoppningsvis ser han också det, om du väljer att ta upp saken med honom.
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
