Hej, jag skrev till er om mina ätstörningar. Jag mailade till shedo och det hjälpte mig lite grann. Så tack för det. Men det hemska är att jag går in djupare i min ätstörning. Jag provade att berätta både för mamma och pappa, men pappa blev mer irriterad och mamma viftade bara bort det. "vill du verkligen utveckla en ätstörning" var allt hon sa. Men jag kan inte välja om jag vill eller inte vill. Mitt mål är att väga 45kg. Jag är 170cm lång. Och nu väger jag 58kg. Jag brukar gå upp i skogen och spy upp maten jag ätit. Efteråt mår jag bra och känner mig nöjd att jag lyckas få upp så mycket.Jag äter mig inte mätt ofta och när jag äter mig mätt får jag ångest och börjar gråta för att jag ska gå upp i vikt. En mamma som inte bryr sig, pappa som blir irriterad, jag mailar till shedo och skickar frågor till er. Jag har berättat för en av mina vänner men hon bryr sig inte alltför mycket. Jag känner mig tvingad att gå ner i vikt, dels för att det som startade min ätstörning är att en person sa att jag borde gå ner i vikt att jag e ganska bred osv. Men också för att visa mina föräldrar att jag behöver hjälp.De ska stötta och hjälpa mig men de tror bara det är en fas. Att gå ner 13 kg är mitt mål.
Svar
Hej!
Vad bra att du tagit kontakt med Shedo och att du kände att det ändå hjälpte lite.
När du skriver till oss är det tydligt att du är orolig för vad som håller på att hända. Du beskriver att du känner att du går djupare in i din ätstörning. Det krävs mycket mod att våga berätta för sina föräldrar och för vänner att man gör sig själv illa genom att t.ex. undvika att äta eller spy upp maten. Jag förstår att du är besviken att dina föräldrar inte tar dig på allvar.
Att våga prata om sin ätstörning och hur man mår, är ofta första steget för att kunna komma ur det. Jag tycker mig läsa att anledningen till att din ätstörning nu förvärrats dels handlar om att du känner dig för tjock (för att någon annan kallad dig det), dels om att du nu behöver bevisa för din omgivning att du inte mår bra, eftersom att de ej lyssnar när du säger det.
När det gäller din vikt och ditt utseende, finns det massa bilder av hur vi tjejer ska vara. Ofta är idealen helt omöjliga att leva upp till. En del av oss tjejer börjar då använda bantning och självsvältning som ett sätt att få kontroll. Ibland triggas vi igång av kommentarer kring våra kroppar, men andra gånger vet man inte varför man började kräkas upp maten.
Jag förstår att du känner att du inte blir tagen på tillräckligt stort allvar från din omgivning. Att då fortsätta med samma beteende för att visa att man faktiskt mår dåligt är en vanlig reaktion.
I ditt mail är det väldigt tydligt att du vill ha hjälp att förändra ditt beteende. Som jag skrev tidigare är du oerhört modig som har berättat för flera personer som finns i din närhet. Om du orkar så försök prata med dina föräldrar igen. Precis som du skriver så är föräldrars uppgift bland annat stötta sina barn.
Men om du känner att du inte tror att du kan få någon hjälp från någon av de du redan pratat med, så tycker jag att du ska försöka ta kontakt med t.ex. en skolkurator, en skolsköterska eller någon på ungdomsmottagningen. De är experter på unga tjejers hälsa, och deras arbetsuppgift är att se till att du och dina kompisar ska må bra. De kan kanske erbjuda samtal, eller en möjlighet för dig att träffa andra som varit i samma situation.
Fortsätt gärna skriva frågor till oss, du kan kontakta en lokal jour och chatta. Kontaktuppgifter finns på första sidan under rubriken "Kontakta en jour"
Ta hand om dig!
/Tjejjouren.se
