Hej, jag är en tjej på tretton år. Har för ganska länge sedan fått reda på att en av mina bästa kompisar är deprimerad, har försökt ta sitt liv, skadad sig själv och försökt svälta sig själv. Hon har dessutom panikångest. Bara jag och hennes internetkompisar vet detta och jag har lovat att inte berätta. Jag har tipsat henne om hur hon kan få professionell hjälp, frågat vad jag kan göra, sagt att jag älskar henne, att jag finns där för henne, frågat hur hon mår och sagt att bryr mig. Men varje gång jag försöker prata med henne (på sms) så säger hon åt mig att bara "släppa det" och jag vet inte vad jag ska säga. Jag är jätteorolig för henne, hon har nu sagt att hon inte känner så just nu, bara ibland och att jag inte har något med det att göra. Hennes internetkompisar verkar stötta henne mycket bättre och eftersom jag själv har dåligt självförtroende/självkänsla har jag ingen aning om hur jag ska agera. Vi träffas varje dag och jag skäms hela tiden över att jag misslyckas med att göra henne glad eller få henne att öppna upp. Det har gått så långt att jag har börjat förbjuda mig själv från att vara glad eftersom jag inte kan göra henne glad och därför inte förtjänar det. Vad kan jag göra?
PS: jag känner inte att jag kan berätta för någon för att jag inte känner mig trygg nog just nu och för att hon skulle hata mig.
Svar
Hej,
Vad bra att du hört av dig till oss på tjejjouren!
Du skriver att din kompis är deprimerad och har panikångest, du skriver också att du och hennes internetkompisar är de enda som vet om det. Vad bra att du har tipsat din kompis vart man kan vända sig om man vill få hjälp. Du verkar ha bra koll på vart man kan vända sig, men här kommer en länk till ungdomsmottagningens hemsida där din kompis också kan gå in och kolla: http://www.umo.se/
Vad stark och fantastisk du är som finns där för din kompis och stöttar. Jag tror att det är ett jättebra sätt att hjälpa din kompis genom att visa att du finns där, även om din kompis inte vill prata med andra så vet hon att du finns där.
Du skriver också att du är orolig för henne. Det låter verkligen som du bryr dig väldigt mycket om din kompis, vilket är en jättebra och fin egenskap! Du skriver också att du har börjat förbjuda dig själv att vara glad, hur tänker du då? Du har rätt att må bra, även om det finns människor i din omgivning som inte gör det, glöm aldrig det! Jag förstår att du känner väldigt starkt med din kompis och jag blir väldigt orolig när du berättar att detta påverkar dig så starkt att du känner att du själv inte får ha roligt längre. Jag tror inte att din kompis mår bättre av att du är så hård mot dig själv. Hur tänker du kring det? Du får gärna berätta mer om du vill.
Kom ihåg att du är en klok person och så stark som finns där för din kompis, och glöm inte bort att ditt välmående är jätteviktigt!
Om du vill prata mer så får du också jättegärna höra av dig till någon tjejjourernas chatt eller telefon. Om du går in på www.tjejjouren.se så kan du se vilka tjejjourer som har öppet varje dag.
Det går bra att vända sig till vilken som helst, vart i Sverige du än bor.
Ta hand om dig!
// Tjejjouren.se
